Sök:

Sökresultat:

1496 Uppsatser om Tidig vuxen ćlder - Sida 24 av 100

Konserthuset i Helsingborg : en undersökning om funktionalismens relation till klassicismen

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och funktionalismen. Med denna byggnad som exempel pÄ tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus pÄ relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som prÀglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. DÀrefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

FM-system, till vilken nytta? : En litteraturstudie om FM-systemets nytta för grundskoleelever med lÀtt till grav hörselnedsÀttning

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Teknik som strÀvansmÄl : En undersökning om hur pedagoger arbetar med teknik i förskolan

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

Anknytning i vuxenlivet och copingstrategier

Anknytning Àr en livslÄng process och partnerrelationen Àr den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjÀlp av enkÀter undersöka om vuxen romantisk anknytning Àr relaterat till val av copingstrategier. Urvalet bestÄr av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 mÀn. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utstrÀckning Àn otrygga individer som istÀllet oftare tillÀmpar sjÀlvdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad frÄn tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade copingstrategier, vilket Àr förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping.

Empatiarbete i förskolan : Metoder för yngre barns utveckling av den empatiska förmÄgan

Att vara empatisk innebĂ€r att vara medveten om andra mĂ€nniskors kĂ€nslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens Ă€r medfödd, men att den som andra intelligenser mĂ„ste trĂ€nas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt LĂ€roplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som frĂ€mjar förmĂ„ga till inlevelse och medkĂ€nsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stĂ€rka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete Ă€r vuxnas nĂ€rvaro och förhĂ„llningssĂ€tt, hur/att barn fĂ„r anvĂ€nda kĂ€nslor och blir bekrĂ€ftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmĂ€rksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillĂ€mpa det vĂ€sentliga i sĂ„dana metoder i en smĂ„barnsgrupp under sex mĂ„nader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan pĂ„ barnens empatiska förmĂ„ga.Observationerna i arbetet Ă€r uppdelade i tvĂ„ delar. Första delen visar exempel pĂ„ spontana empatiska handlingar hos barnen.

NO-experiment som hemuppgift - en studie bland tvÄsprÄkiga elever

Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som hemuppgift underlÀttar för tvÄsprÄkiga elever att förstÄ naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-hemuppgiftens utformning pÄverkar deras möjligheter att bÀttre klara av hemuppgiften. Elever i Ärskurs 5 intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, före och efter att de fÄtt experimentera dels i hemmet med nÄgon vuxen dels i skolan med andra elever i smÄgrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att fÄ experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. SÄ gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glÀdje över att fÄ göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfÀllet ökad förstÄelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades i undersökningen.

"Det fÄr jag se nÀr jag blir vuxen!" (Greta, 5 Är) : 4-6-Äringar berÀttar om karriÀr

Studie- och yrkesvĂ€gledning i lĂ€gre Ă„ldrar har blivit ett allt mer aktuellt Ă€mne pĂ„ senare tid. Ämnet utgör grunden för denna studie, som syftar till att visa smĂ„ barns egna perspektiv nĂ€r det gĂ€ller deras upplevelse av karriĂ€r. Studien bestĂ„r av tio intervjuer med barn i 4-6 Ă„rs Ă„lder och resultatet visar att barnen har stor medvetenhet nĂ€r det gĂ€ller karriĂ€r. Barnen kan berĂ€tta om vad ett arbete Ă€r, hur man fĂ„r ett jobb, vilka som arbetar m.m., vilket analyseras utifrĂ„n begreppen self-concept, circumscription och images of occupations samt utifrĂ„n tidigare forskning. NĂ„gra slutsatser som dras Ă€r att barnen till övervĂ€gande del kopplar arbete till förĂ€ldrarna, att de inte ser nĂ„gra begrĂ€nsningar vad gĂ€ller könsroller samt att alla barnen anger realistiska yrkesaspirationer..

INKLUDERANDE ARBETSSÄTT I FÖRSKOLAN : en studie om hur pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar barns delaktighet

Denna studies syfte Àr att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att fÄ barnen inkluderade och uppleva delaktighet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr, pÄ vilket sÀtt visar sig ett barncentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? PÄ vilket sÀtt visar sig ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? Data inhÀmtades genom observationer pÄ en förskola i halland. Resultatet visar att nÀr pedagogen har ett barncentrerat förhÄllningssÀtt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om tvÄ pedagoger ingÄr i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhÄllningssÀttet att ta överhand.

Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

"Jag Àr en individ och jag Àr ocksÄ vÀrd nÄgonting" : röster om att ha varit föremÄl för ett tvÄngsomhÀndertagande som barn

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Förebyggande arbete mot narkotika pÄ Backen

Vi har i det hÀr arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar pÄ omrÄdet Backen i UmeÄ. I detta arbete har vi stÀllt oss tre frÄgor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet lÀst verksamhetsplaner, handlingsplaner och Àven intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan pÄ omrÄdet Backen. UtifrÄn dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjÀlp för dom olika aktörerna pÄ Backen omrÄdet. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptÀckt och konsekvent handlande frÄn dom vuxna gentemot narkotikan?.

?Vi hade en normal relation, skulle jag tro?? : En kvalitativ studie om anknytningsstil och relationer

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil pÄverkar valet av relationer under barndomen, tonÄrs- och nutid. UtgÄngspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frÄgestÀllningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende pÄ uppvÀxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nÀra respektive ytlig relation. Med hjÀlp av enkÀten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrÄn Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen Àr densamma i barndomen och i vuxen Älder och att den pÄverkar vÀnskaps- och kÀrleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Hur fĂ„r vi elever att lĂ€sa med flyt? Åtta specialpedagogers/speciallĂ€rares uppfattningar om lĂ€sflyt

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Ätta specialpedagoger/speciallÀrare arbetar med elever som inte nÄtt kunskapskravet att lÀsa med flyt i Är 3.Teori:Studien Àr inspirerad av en hermeneutisk ansats. Inom hermeneutiken handlar det om att tolka och förstÄ. Det Àr av vikt att medvetandegöra forskarens förförstÄelse vid tolkning av resultatet. För att fÄ en förstÄelse för helheten krÀvs en förstÄelse av delarna, som i sin tur krÀvs för en förstÄelse av helheten. Metod:Detta Àr en kvalitativ studie med intervjuer som redskap, som har gjorts pÄ Ätta specialpedagoger/speciallÀrare i tvÄ kommuner i södra Sverige.

Det blÀnkte som av silver i jorden : En studie av den glimmermagrade keramiken i Norrland under bronsÄlder och Àldre jÀrnÄlder

As to now, no study has been made of the mica tempered pottery found along side the asbestos tempered pottery in Norrland during the Bronze Age and Early Iron Age. Its occurrence has previously only briefly been noted in a few published works and the dating and geographical distribution of mica tempered pottery in the north of Sweden has to a large extent been unknown. This paper aims to compile the available information about this type of pottery and the locations where it has been discovered in order to date and explain the occurrence of mica tempered pottery in Norrland. It's also suggested that the occurrence of mica tempered pottery is connected to the spread of the early metalwork from the east to areas that today makes up the north of Norrland..

Ta livet tillbaka : att som vuxen lÀka efter sexuella övergrepp i barndomen

Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka hur vuxna överlevare frĂ„n sexuella övergrepp i barndomen hanterar sia erfareneheter och lĂ€ker effekterna av traumat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter. De huvudsakliga slutsatserna av materialanalysen Ă€r följande: Relationen till make eller annan partner har större positivt inflyttande pĂ„ lĂ€kningsprocessen Ă€n relationen till terapeut eller internetbaserade relationer till andra överlevare. Överlevare kan under lĂ€kningsprocessen finna en positiv mening i förmĂ„gor de tillĂ€gnat sig för att överleva traumat. I lĂ€kningsprocessen kan överlevare Ă€ndra sina grundantaganden i positiv riktning.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->