Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Syfte: Att jämföra behovet av vasoaktiva läkemedel och tiden till sittande ställning hos patienter som extuberades inom och efter 90 minuter efter att ha genomgått hjärtkirurgi samt om tiden till extubering korrelerade med mängden vasoaktiva läkemedel samt med tiden till mobilisering.Metod: Retrospektiv, komparativ journalgranskning av patienter som genomgått en hjärtoperation under perioden november 2012 till mars 2013, vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Nittiotvå patienter inkluderades i studien. Av dessa extuberades 12 patienter tidigt (?90 min) och 80 extuberades sent (>90 min ? 8 timmar) efter ankomst till IVA. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna i dygnsdos av vasoaktiva läkemedel, förutom i dygnsdosen av Trandate. Det fanns inga signifikanta korrelationer mellan tid till extubering och behovet av vasoaktiva läkemedel.

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

En större livsmedelproducent i Örebro hade problem med hög sjukfrånvaro. I ett försök att komma tillrätta med den genomfördes projektet ?Tidig rehabilitering? under perioden 2004-03-15 ? 2005-03-15 i samarbete med Previa. Målet var att minska sjukfrånvaron med två procentenheter under projekttiden. Man önskade också undersöka metodens effektivitet, få en bild av sjukdomspanoramat på företaget, samt påvisa eventuella köns- eller åldersskillnader.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

This thesis investigates how energy is used in three public baths today and suggests measures that could reduce the energy demand. The results show that there is a great poteltial for energy savings i public baths, and that it would be interesting to examine some of the proposed measures further..

I vårt samhälle är det stort fokus på fysisk aktivitet. Många bedriver någon form av fysisk aktivitet och träning. Ur ett folkhälsoperspektiv är en viss mängd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har några funktionsnedsättningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär.

I denna uppsats undersöks Gurstenstenen, en småländsk runsten från tidig vikingatid. Syftet är att granska tidigare läsningar och tolkningar och revidera dessa där det behövs, samt att utifrån en sannolik tolkning av inskriften säga något om dess sakliga bakgrund och syfte. Eftersom studien syftar till att läsa och förstå text utgår metoden från en beskrivning av läsandet som psykologisk process. I varje del av detta arbete har den mest sannolika lösningen valts utifrån en jämförelse med annat runmaterial. Resultatet innebär en nyläsning och -tolkning av en av inskriftens rader.

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar.

I föreliggande uppsats har jag undersökt några perceptoriska aspekter på röstens ålder. Dels testades hypotesen att vuxna människor kan uppskatta en vuxen rösts ålder på ±10 år med stimuli bestående av enstaka isolerade ord, och dels undersöktes om det fanns typiska och atypiska talare för sin ålder (dvs talare som lät lika gamla som de var respektive talare som lät betydligt äldre eller yngre än vad de var) genom att värdera lyssnare åldersuppskattningsförmåga för några utvalda talare..

Essän bygger på två egenupplevda händelser som utspelar sig på två olika förskolor där jag varit yrkesverksam. De händelser jag valt att beskriva sätter barnen Agnes och Victor och mig själv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor är att de båda är delaktiga i förskolans verksamhet och att de på olika sätt skadar andra barn, vilket skapar svårigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant på ett sätt som innebär en exkludering för Agnes och Victor då det i stunden verkar rätt för att skydda de andra barnen. Men detta medför också att de fråntas sin rätt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet.Jag syftar till att undersöka hur maktförhållandet barn ? vuxen påverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebära etiska problem, i så fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjälp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhållningssätt undersöker jag mitt handlande utifrån teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjälp av de två berättelserna fram hur olika sätt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp.Följande frågeställningar ingår i mitt essäskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog på förskolan inta när jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad får detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur använder jag min makt som vuxen och hur påverkar denna Agnes och Victors situation?Genom mitt skrivande utforskar jag de svårigheter som finns beskrivna i mina berättelser och påvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd..

According to the Swedish preschool policy documents all children should have the same opportunities to develop their early language skills regardless of their social background. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers work with children's early literacy and language development with focus on reading aloud. The reason is to investigate how the preschool teachers work to create an environment that stimulates children's literacy and language development. Another intention is to study how often reading aloud occurs in the children's home environment and what the preschool teachers thoughts are about that. The study is based on interviews with four preschool teachers and surveys that were answered by parents.