Sökresultat:
867 Uppsatser om Tidig skriftsprćksutveckling - Sida 22 av 58
Sebastian 2 Är lÀser! - har man som tidig lÀsare försprÄng i skolan?
Med detta arbete vill vi undersöka hur barn pÄverkas av att redan i förskoleÄldern arbeta effektivt med lÀsinlÀrning. LÀsning och skrivning Àr viktiga grundkunskaper för barn och dÀrför Àr det av betydelse att veta om det Àr relevant att redan under deras tidiga levnadsÄr arbeta effektivt med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi ville se om barns lÀs- och skrivförmÄga ser annorlunda ut i skolans första Är beroende pÄ om de fÄtt regelbunden lÀs- och skrivtrÀning under förskoletiden eller ej. UtifrÄn det vi fÄtt reda pÄ kan vi som pedagoger möta barnen pÄ bÀsta sÀtt och utmana dem till en lekfull och spontan inlÀrningsmetod. För att fÄ en bakgrund har vi fördjupat vÄra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga lÀsning och skrivning.
Socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten
Tidig socioemotionell hÀlsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstÄr kan det leda till psykisk ohÀlsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta anvÀndes sjÀlvskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) dÀr förÀldrar till treÄringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hÀlsa.
Sjuksköterskans ansvar för förebyggande vÄrd av trycksÄr
Patienten skall kÀnna trygghet och inte utsÀttas för onödigt vÄrdlidande i samband med vÄrd i enlighet med hÀlso- och sjukvÄrdslagen. TrycksÄr Àr en vÄrdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det Àr viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksÄr. Litteraturstudien grundas pÄ nio kvantitativa artiklar och en metastudie.
Vilken Àr den engelska skönlitteraturens plats i undervisningen? : -En kvalitativ studie kring anvÀndningen av engelsk skönlitteratur i grundskolans tidigare Är
Syftet med arbetet Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är ser pÄ anvÀndandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och anvÀnds.Arbetet Àr ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvÀrdering och reflektioner av egen undervisning inom ÀmnesomrÄdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sÀtta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar pÄ att anvÀndandet av engelsk skönlitteratur redan frÄn grundskolans tidiga Är Àr möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i sprÄkutvecklande syfte. Resultaten pekar Àven pÄ att definitionen av vad som Àr skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig Ät mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet Àr att anvÀndandet av lÀromedel och icke autentiska texter Àr vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga Är..
FrÄn örfilar till mord : Verksamheternas arbete med hedersproblematik
Att utöva vÄld i hederns namn har historiskt sÀtt existerat lÀnge och kvinnor som gjorde sig skyldiga till utomÀktenskapliga eller förÀktenskapliga relationer fick allvarliga pÄföljder. Syftet med studien var att se hur olika yrkesverksamheter sÄ som kvinnojouren, polisen, kuratorer och barnmorskor arbetar och samarbetar i hedersrelaterade Àrenden och undersökt vilka komplikationer kan förekomma. Fjorton deltagare intervjuades. Hedersrelaterat vÄld prÀglas av patriarkala kulturer som innefattar hierarkisystem dÀr underordnade individer tar skuld för skam. Resultatet visar att isoleringen frÄn samhÀllet och det sociala livet börjar stegvis och i tidig Älder.
UPPLEVELSER AV PERIFER VASKULĂR INSUFFICIENS -en litteraturöversikt
Perifer vaskulÀr insufficiens innebÀr arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensÄr. VaskulÀr insufficiens i benen Àr ett ökande hÀlsoproblem som ofta Àr ett mycket smÀrtsamt tillstÄnd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulÀr insufficiens i de nedre extremiteterna pÄverkar det dagliga livet. Detta utifrÄn Carnevalis omvÄrdnadsteori om dagligt liv funktionellt hÀlsotillstÄnd. Stora inskrÀnkningar i dagligt liv pÄ grund av sjukdomen identifierades i litteraturen.
IKT- och datoranvÀndning i förskolan. : Surfplatta/iPad som pedagogiskt hjÀlpmedel.
I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka anvÀndningsomrÄden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger pÄ en förskola dÀr iPad anvÀnds i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid tvÄ olika tillfÀllen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förvÀntas hjÀlpa barnen i deras utveckling och lÀrande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebÀr att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen pÄ lika villkor.
VĂNSKAP eller BETYG?
Abstract:
MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna
tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt
och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor
del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet,
och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att
öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i
Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor
disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap
pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill
uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att
anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för
vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.
Extubering av neurointensivvÄrdspatienter
Bakgrund: MÄnga av patienterna pÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) vÄrdas med respirator under en lÀngre eller kortare period av vÄrdtiden. NeurointensivvÄrdspatienterna bedöms ibland utifrÄn de kriterier för urtrÀning och extubering som anvÀnds pÄ allmÀnna intensivvÄrdspatienter. Detta kan leda till för tidig extubation med reintubation som följd. Syfte: Redogöra för vilka kriterier som ska bedömas hos neurointensivvÄrdspatienter inför en extubering. Metod: Litteraturstudie.
UtvÀrdering av AKKTIV förÀldrautbildning: förÀldrars bedömningar av barnens kommunikativa utveckling
This study investigates, through parental evaluations, communicativeand adaptive abilities within a group of children with various developmentaldisorders, after the parents had participated in AKKTIV (Augmentative andAlternative Communication ? Early Intervention) parental education. The studyalso investigates through case studies how parents experience the influence ofAKKTIV-intervention in their children?s development a few years aftercompletion. The parents estimated their children?s abilities using three differentquestionnaires; the Swedish Communicative Developmental Inventories(SECDI), Vineland Adaptive Behavior Scales-II (VABS-II) and parts of theform? Parents? perception of the interaction with their child?, before and afterthe intervention.
Religion Education in the early school years
Vi tycker det hÀr Àmnet Àr viktigt och passar bra in i vÄr verksamhetsförlagda tid och i vÄr utbildning som en framtida lÀrare. Det Àr viktigt att vi redan i tidig Älder försöker informera vÄra elever att vi alla som lever i detta samhÀlle har fler likheter Àn olikheter och genom att tala kring detta sÄ kan man fÄ bort begreppen vi och de. Rasism Àr byggd pÄ fördomar, dÀrför tycker vi det Àr viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i Äldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen sÄ skapar eleverna förstÄelse till dessa religioner, denna förstÄelse kan vara vÀldig vÀsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi fÄ fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem.
"Kvinnor arbetar med mÀnniskor och mÀn med ting": En kvalitativ studie om sex anstÀlldas upplevelse inom bygg eller omvÄrdnadsbranschen genom ett genusperspektiv
FrÄn tidig Älder lÀr vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt frÄn fÀrger och klÀder till beteende och Àven yrken, och det Àr allmÀnt kÀnt att det finns branscher som Àr mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vÄrd och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie Àr att fÄ anstÀllda som arbetar inom bygg och vÄrd och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De anvÀnda teorierna Àr Yvonne Hirdmans genussystem gÀllande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre pÄverkan pÄ en persons yrkesval och arbetsgivarens vÀrdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i bÄda sektorerna upplever en lite jÀmnare könsfördelning pÄ grund av en pÄgÄende förÀndringar av bÄda branscherna och samhÀllet i allmÀnhet, men det kommer att tatid att jÀmna ut könsfördelningen ytterligare. BÄde mÀn och kvinnor Àr lika lÀmpade för bÄda branscherna och alla informanter har intrycket att en jÀmn könsfördelning Àr bra för alla som arbetar i branschen..
Tidig sprÄkstimulering Pedagogers arbete med barn i förskolan och i de tidiga skolÄren Med fokus pÄ lÀs och skrivinlÀrning
I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers sprÄkutveckling i förskolan
och skolan. Jag undersökte ocksÄ om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom sprÄksvaga barnen/elever och om miljön kan vara sprÄkutvecklande för alla barn/elever.
Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre frÄn förskolan och tre frÄn skolan. För att samla data till undersökningen anvÀnde jag mig av öppna intervjufrÄgor.
Resultatet visar pÄ att pedagoger Àr medvetna om barns sprÄkutveckling, men har dÄlig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att fÄr en bÀttre sprÄkutveckling. De pedagoger som har tillgÄng till specialpedagog kÀnner att de fÄr stöd av denna för att kunna arbeta med sprÄkförsenade barn. Om barnet Àr knutet till en logoped kan pedagogerna oftast fÄ tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan.
Miljön kan ha vÀldigt stor betydelse för sprÄklig stimulans.
SmÀrta hos bröstcancerpatienter efter mastektomi : behandling och omvÄrdnadsÄtgÀrderen litteraturstudie
SmÀrta Àr ett fenomen som inte bara pÄverkar patienter fysiskt utan Àven psykiskt. Kvinnor som genomgÄtt mastektomi upplever att smÀrta pÄverkar deras livskvalité. HumörsvÀngningar, dÄlig sömn, depression, Ängest och rörelsehinder Àr vanligt förekommande symtom som följd pÄ postoperativ smÀrta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvÄrdnadsÄtgÀrder vid smÀrta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr författarna granskade sexton vetenskapliga studier.
LÀsinlÀrning och lÀssvÄrigheter En kvalitativ studie i hur pedagoger arbetar med lÀsinlÀrning och lÀssvÄrigheter i skolÄr 1 och 2
Olika tider och samhÀllen har olika krav pÄ god lÀsfÀrdighet. I vÄrt informationssamhÀlle Àr kraven pÄ god lÀsfÀrdighet stora. Skolan har ett mycket stort ansvar för att barnen lÀr sig att lÀsa och skriva. Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka förebyggande ÄtgÀrder mot lÀssvÄrigheter som förekommer, vilka kunskaper pedagoger har om lÀsinlÀrning och lÀssvÄrigheter, hur pedagoger arbetar med lÀsinlÀrning samt hur pedagoger stödjer elever som Àr i lÀssvÄrigheter. VÄr litteraturgenomgÄng visar att pedagogerna bör behÀrska mÄnga metoder och arbetssÀtt och ha kunskaper om barns sprÄkutveckling och om sprÄklig medvetenhet.