Definitionen av en amningsbh är en bh där bröstet lätt kan tillgängliggöras för barnet vid amning, till exempel med en öppningsbar kupa. Vidare ställs det höga krav på att amningsbh:n ska vara anpassad för den moderna mammans livsstil och samtidigt ta till hänsyn de komplikationer som kan uppstå vid amning. Hos ett svenskt modeföretag, vilket studien riktar sig till, finns det ett behov av att vidareutveckla sitt sortiment av amningsbh. Syftet med studien är att granska vilka krav en amningsbh ska uppfylla, samt hur kraven ska uppfyllas. Dessa riktlinjer ska sedan sammanfattas och verifieras i framtagningen av produktionsunderlag för en första prototyp.

Background: Women are recommended to breastfeed exclusively for six month; despite this the frequency of breastfeeding duration is decreasing in Sweden. Research indicates that there is an association between attitudes towards breastfeeding and perceived difficulties and initiation and duration of breastfeeding. The aim: to study women?s attitudes to breastfeeding and their perceived difficulties with breastfeeding expressed on parent oriented websites on the Internet. Method: Data consisting of users posts corresponding to the aim of the study were collected from two parent oriented websites on the Internet.

Många mammor upplever inledningsvis svårigheter med amning. En förutsättning för en lyckad amning är att mamman får ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men också för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd är en betydelsefull faktor är det viktigt att ytterligare fördjupa förståelsen av vad som är stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet är att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt.

Syftet med denna studie har varit att granska observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi har undersökt vad pedagoger och rektorer anser om TRAS, dess innehåll och arbetet med materialet. Data består av intervjuer av sex pedagoger, på två olika förskolor, med erfarenheter av TRAS samt ansvarig rektor på dessa förskolor. Resultatet visar på att pedagogerna och rektorerna har uppfattningen om att det finns både fördelar och nackdelar med TRAS. Pedagogerna och rektorerna är övervägande positiva till TRAS och upplever att det är ett bra hjälpmedel och komplement i arbetet med barns språkutveckling..

Uppdelningen av föräldrapenningsdagarna mellan mammor och pappor i Sverige är inte jämställd, år 2013 tog kvinnor ut 75 procent av föräldrapenningsdagarna och männen 25 procent. I tidigare forskning har det bland annat visat sig att ekonomi, arbete, amning och jämställdhet är olika motiv som angetts till uppdelningen av föräldrapenningsdagarna. Det har även visat sig att kön är en viktig förklaring till hur föräldrarna delat upp dagarna mellan sig. Den här uppsatsen baseras på öppna intervjuer med fyra kvinnor där de berättar om föräldraledighet och moderskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berättelser motiverar deras uppdelning av föräldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berättelser bidrar till att göra kön.

Bakgrund: Early childhood caries (ECC) är en kariesform som drabbar barn i tidig ålder. Sjukdomen karaktäriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta släta ytor på de primära tänderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 år i Europa.Metod: Materialet som användes i litteraturstudien är vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhämtats från den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade från 13.0-85.0 % i olika länder och populationer i Europa. Lägst respektive högst förekomst sågs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, där föräldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Vårdtiden på BB har förkortatsi Sverigeunder de senaste trettio årenoch samtidigt görs allt färre hembesök av barnhälsovården. De senaste åren har ävenamningsfrekvensen sjunkit. Följaktligen bör barnhälsovården vara medveten om att det finnsett större behov av vägledning för nyblivna föräldrar vid det första mötet. Avsikten med det första mötet för sjuksköterskan är att lära känna familjen och att påbörjaett ömsesidigt förhållande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka nyblivna föräldrars skattade erfarenheter av hembesök respektivemottagningsbesök som första möte med barnhälsovårdens sjuksköterska.Metod: Kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign.

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret.Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade olika mycket av mönsterna men det visade sig ändock tydligt vilka som var av det karismatiska ledarskapet och som kamraterna lät sig ledas av.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Bakrund: Fast track-kirurgi är ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt inom hjärtkirurgi. Tidigare studier har påvisat att en tidig extubation har medfört en vinst i patientens rehabili-teringsprocess samt bidragit till kortare vårdtider och sänkta sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och redovisa graden av smärta och konfusion efter extubation hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Metod: Material inhämtades genom en fortlöpande journalgranskning. Pilotstudien granskade patientjournaler samt övervakningsjournaler i realtid.

Intresseområdet i detta examensarbete är särskoleelever som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och saknar förmåga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssätt för att kunna samspela med andra människor och för att kunna delge sina tankar och känslor. Särskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssätt. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några lärare på särskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt varje barn och ungdom de arbetar med ska använda.Den teoretiska utgångspunkten är begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien är kvalitativ med intervjuer av lärare som arbetar på särskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.Resultatet visar att de intervjuade lärarna vid särskolorna prövar sig fram genom observationer och använder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt deras elever ska använda.