Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen.

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning.Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning.Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys.Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen.Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen..

Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vägleda mammor med upplevd amningsproblematik för att främja amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning. Det är av stor vikt att skapa en medvetenhet om amningens fördelar för att främja amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med amningsrelaterade problem som inte fått stöd av vårdpersonal slutade amma i större utsträckning än de som fått amningsvägledning.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning.

Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande amning ställer stora krav på mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning.

Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor till barn som är födda SGA upplever den första tidens amning efter hemkomst från sjukhus samt kontakt, stöd och önskat stöd från BVC-sköterskan när det gäller amning. Studiens design var av beskrivande karaktär med en kvalitativ ansats och ändamålsmässigt urval användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta mammor till barn födda small for gestational age på ett och samma sjukhus i Mellansverige. Dataanalys skedde med innehållsanalys där slutligen temat ?En svår och känslosam tid? bildades utifrån kategorierna ?Känslosamt med amning?, ?Känsla av otillräcklighet när amningen inte fungerar från start?, ?Betydelsefullt att ha en bra BVC-sköterska? samt ?Frustrerande att inte få rätt eller tillräckligt med stöd?.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ?viktfri amning?, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ?viktfri amning? användes.

Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till lyckad amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till lyckad amning sjunker amningsfrekvensen. Studier har visat att amningsutfallet påverkas av hur amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja Tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att Tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvår. År 2008 ändrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i måttlig mängd. Syfte: Att undersöka vilka attityder föräldrar uttrycker på föräldraforum angående alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka föräldrainriktade webbsidor för att hitta inlägg om föräldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlägg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, från tre föräldraforum ut.

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning?, ?Faktorer som påverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angående valet att amma?.

För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl.

Bakgrund: Amningens fördelar för mor, barn och samhälle är välkända. En komplikation vid amning är bröstböld. Medvetenhet om fördelar och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid bröstböld och deras inverkan på fortsatt amning är viktig.Syftet: Att studera behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld.Metod: Retrospektiv design från en journalgranskning genomförd på Södersjukhuset mellan januari 2006 och september 2008. Statistiska analyser genomfördes med Chi-två test, Independent samples T-test samt Fishers exakta test.Resultat: Totalt 139 kvinnor med bröstböld behandlades med nålpunktions-, pigtail- eller dränagebehandling, eller en kombination av dessa. Sextiotre procent pigtailbehandlades enbart och dessa behövde i mindre omfattning sjukhusinläggning jämfört med ej enbart pigtailbehandlade, samt resulterade i större andel av ett till tre sjukhusbesök.