This is a reception study on how the idea of Paneuropa, as launched by the austrian count Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi in 1923, was received by the political weekly magazine Tidevarvet, a product of ? and an opinion forming organ for ? the social liberal wing of the Swedish suffrage- and peace movements. The main purpose is to examine to what extent there was an existent Europeanism in the public debate in Sweden during the interwar period, and how that discourse was constructed through the conceptual pairings disruption/unity and parts/whole. The study is conducted mainly through discourse analysis, combined with partly new research into sources such as the parliament, the newspapers and civil society to try to initiate a mapping over the wider reception of the Paneuropa project in a Swedish context. The study finds that the subject of Paneuropa is present throughout the almost entire period of the publication, namely 1924?1936, and that the question of a federal Europe is closely connected to the pacifist attitude of the editorial staff in general and writer/editor Elin W?gner in particular.

This master thesis is about one of the first female in the Swedish Parliament, Elisabeth Tamm (1880?1958), and her political articles in the magazine Tidevarvet. The aim of this study is to find similarities with Tamm?s political thoughts with the Ecofeministic theory. Due to women?s right to vote 1919 women citizenship was in a political debate.

?Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap?Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag.

1922 startades en kvinnlig medborgarskola på Fogelstad i Södermanland. Initiativet togs av en grupp namnkunniga kvinnor som ansåg att kvinnorna med sin nyvunna rösträtt behövde tränas i medborgarskap. Samtidigt fanns även andra sammanhang och med syfte att främja kvinnors deltagande i politiken och samhällslivet. Vissa av dessa, nämligen tidningen Tidevarvet, Frisinnade kvinnor, Socialdemokratiska kvinnoförbundet samt sakfrågorna jordfrågan, fredsfrågan och befolkningsfrågan hade kopplingar till Fogelstad. Dessutom satt ett antal kvinnor med anknytning till Fogelstad i riksdagen.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt kvinnornas olika roller återspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frågeställningar som besvaras med hjälp av detta arbete är följande: ? På vilket sätt återspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären? ? På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt Jürgen Habermas privata och offentliga sfären. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet används också för att besvara minafrågeställningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans främsta roll var knuten till den privata (intima) sfären. De analyserade reklamverksamheterna återspeglade dock även olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa områden verkade underordnas husmodersrollen.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid..

Utvecklingen från jordbruks- och industrisamhället till det moderna informationssamhället har medfört stora förändringar i de sociala systemen vad det gäller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tätt kopplade agenterna i de tätt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig från tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för Tidevarvet. Syftet med detta examensarbete är att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsättningar för identitetsbildning och ontologisk säkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kännetecknas av självorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper växer fram på en högre nivå. Den semi-autonoma agenten kan även konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som påverkar, och påverkas av, de mångfaldiga komplexa sociala systemen.