The aim of this study was to examine the knowledge and the experience that school counsellors have about Tics and Tourette syndrome. This study is based on a qualitative research which we conducted with semi-structured interviews. We have done five interviews with different school counsellors in a small municipality in southern Sweden. The theoretical approach that was used in this study was theory of knowledge as a comprehensive theory and professional competence which includes formal knowledge and tacit knowledge. Some of the study?s conclusions are that the School Counsellors had different professional competence about Tics and Tourette syndrome.

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmän beskrivning av Tourettes syndrom och övriga Ticstillstånd, samt att granska förhållandena för barn med TS och Tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges på anpassad skolgång för dessa barn. Studien är en kunskapsöversikt med följande frågeställningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och Tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och Tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur på anpassad skolgång eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller Ticsbesvär? Dessa frågeställningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis är ärftlighet. Syndromet förekommer hos ungefär en halv procent av alla skolbarn som då besväras av en kombination av motoriska och vokala Tics.

Cannabis är narkotika och omdiskuterat, särskilt när det gäller dess medicinska användning. Många rykten florerar om mot vad det kan användas till och ett flertal individer med olika sjukdomsbakgrund självmedicinerar sig med Cannabis. Cannabinoider som extraheras från Cannabis kan vara användbara för behandling av en rad olika sjukdomar. Detta arbete fokuserar på att ge en exposé av Cannabisalkaloidernas medicinska värde för personer som upplever smärttillstånd och dess terapeutiska effekt vid sjukdomarna Multipel Skleros (MS) och Parkinsons. Metoden som användes var en litteraturstudie och databaserna PubMed och Cochrane har använts för att ta fram informationen.Studien är baserad på fem artiklar, av vilka två fokuserar på smärtlindring, en på muskelstelhet i samband med MS, en på dyskinesi hos patienter med Parkinsons och en på Tics hos individer med Tourettes syndrom.Smärtlindring noterades både i studien där patienterna led av HIV-orsakad smärta och i den neuropatiska smärtstudien.

The aim of this master?s thesis is to investigate a information center called ?Infoteket om funktionshinder?. The purpose of Infoteket is to collect information about disabilities and make it accessible to people with disabilities, their relatives and public. In this survey I will analyze how Infoteket can help people with disabilities to achieve empowerment. I use empowerment as a theoretical framework as Jay A.

Demands on businesses are constantly increasing and the competition in the market-place is becoming ever tougher. To gain the long-term confidence of customers, not only the best businesses, but also the best supply chains are required.Volvo Cars is experiencing a changing competitive situation and their retailers are having trouble stocking the right spare parts. Shorter product life cycles and the growth of Volvo?s product program result in an increase in the number of spare parts to be stocked. In order to adapt to market trends and meet customer demands, Volvo has developed the LDC model, establishing a number of regional warehouses in strategic locations in Sweden, de-signed to supply spare parts to the regions? retailers through so-called Vendor-Managed In-ventory (VMI).The purpose of the study is to examine Volvo personbilar Sverige?s (VPS) motivation for a modified customer-service strategy through LDC.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel Tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.