AbstractUtopin betecknar det ideala landet där rättvisa råder. Det klasslösa samhället är uppbyggt på självhushållning och maximen bygger på frihet, jämlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                      1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett ämnesöverskridande uttryck samt skapade en litterär genre. More tänkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhällskritiskt med tonvikt på hur ett samhälle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bättre samhälle.Ofta framställs de litterära utopierna som elyseiska idealstater där ekonomin inte är en styrande drivkraft och rättvisa mellan invånarna är viktig. Här lyser dystopins totalitära regimer med sin frånvaro då samhällsvisionerna är komponerade enligt humanismens anda.

Sociala medier har blivit ett givet sätt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen på Internet har sina fördelar. Men vad många inte tänker på är vad som händer med den information vi delar med oss av i olika sociala forum på Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, är självklart. Vi övervakas dagligen och många gånger utan att vi ens vet om det.Google som sökmotor på Internet har under det senaste decenniet uppnått en enorm popularitet. Det vardagliga användandet av företagets söktjänst över hela världen har kommit att bli så stor att det har verbaliserats ? Idag söker vi inte information på Google, vi googlar.

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2FE02E Ämnesfördjupande arbete i logistik, VT 2010Handledare: Helena Forslund Examinator:Petra AnderssonNyckelord:spareparts, logistics, inventory managements, forecast, information flow, communication och warehouseTitel:Lagerstyrning av reservdelar: En studie av industriföretag i SmålandBakgrund:Eftermarknadens storlek har vuxit parallellt dess betydelse för företag. Detta talar för att lagerstyrningen av reservdelar blir allt viktigare för den totala prestationen i företag, speciellt med hänsyn till dagens konkurrenssituation.Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur industriföretag arbetar med lagerstyrning av reservdelar. Vidare skall studien identifiera och diskutera de bakomliggande orsakerna till industriföretagens arbetssätt beträffande lagerstyrning av reservdelar. Slutligen skall studien se hur lagerstyrningen av reservdelar i företagen kan förbättras.Metod:En tvärsnittsstudie har genomförts, byggd på sekundärdata samt empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskt ramverk:Det teoretiska ramverket baseras på relevant litteratur om lagerstyrning med avseende på prognostisering, lagerdimensionering och informationsflöde, i syfte att förmedla författarna och läsaren de kunskaper som krävs för att bygga vidare på arbetet samt förstå dess kontext.Empiri:Empirin baseras på intervjuer med Thomas Arvidsson, delägare på Fläktgruppen AB, Gullwei Åkesson, ansvarig för reservdelar på Rottne Industri AB, Bruno Rappner, ansvarig reservdelar på IV Produkter AB, samt Niklas Morstedt & Charlie Gunnarsson, lageransvarig respektive produktionsansvarig på Wexiödisk.Slutsats:Samtliga företag delade upp sina reservdelar i kritiska och icke-kritiska men de har inga tydliga gränser för denna klassificering. För att förbättra företagens prognoser är en tydlig uppdelning en fördel.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvärdering.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.

SammanfattningDetta arbete baseras på nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften är att göra en jämförelse av olika stomalternativ; platsgjuten betong, prefabricerad betong och stålstomme på nybyggnationen med hänsyn till tid, ekonomi och miljöpåverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat på tre plan och stommen utgörs i dagsläget till största del av prefabricerad betong.De frågeställningarna som behandlas i arbetet är? Vilket material är mest fördelaktigt utifrån ett tidsperspektiv?? Vilket material/stomlösning är ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?? Hur påverkas miljön av de olika stomsystemen?Målet med examensarbetet är att välja den mest lämpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors på uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jämföras är stålstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme.Syftet med arbetet är att kunna få en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som används, samt göra en jämförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats.

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra.

Bakgrund: Globaliseringen leder till att länder i allt högre utsträckning konkurrerar med varandra om uppmärksamhet, respekt och tillit från investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumärke utgör därför en viktig konkurrensfördel. Varumärkesprofilering och branding, är de sätt på vilka en organisation kommunicerar, särskiljer och symboliserar sig själva gentemot sina kunder/klienter. National Branding är samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding är, i dagens globaliserade värld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan länder för att erhålla uppmärksamhet av världen och dess tillgångar.

Föremålet för denna studie är den gränsdragning mellan individens bästa och kollektivets bästa som alla samhällen måste göra. Närmare bestämt är det den centrala roll som framväxten av individuella rättigheter har inneburit för denna gränsdragning som är utgångspunkten för granskningen. Uppsatsen visar på hur inte bara det demokratiska systemets uppbyggnad, med sin syn på maktdelning och rättigheter, utan även synen på den gällande rätten är nödvändiga komponenter för att kunna göra denna gränsdragning på ett bra sätt. Min ståndpunkt har blivit att vad gäller den här gränsdragningen är den verksamhet som bedrivs i domstolar inte stort skild ifrån den verksamhet som bedrivs i det lagstiftande organet. Detta innebär att min syn på begreppet gällande rätt blir vidare än i den gängse, mer strikt rättspositivistiska, uppfattningen.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. Särskilt fokus är på erkännandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt på dess betydelse i samband med uppnåendet av beviskravet i brottmål. Huvudfrågeställningen är: Vilken betydelse har erkännandet i samband med att beviskravet anses uppnått i bevisprövningen? I uppsatsen finns även tre underfrågeställningar: Vad innebär beviskravet ställt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkännandet i bevisprövningen? Hur ser rättsläget ut beträffande erkännandet? I uppsatsen används huvudsakligen den traditionella rättsdogmatiska metoden. Vad gäller överblicken av bevisprövningen hos våra grannländer används istället en komparativ metod då en, om än mycket begränsad, jämförelse mellan Sverige och övriga länder sker. Idag råder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.