There is two dairy farms in Sweden with ability to be opened on both long sides, one outside Hjo and the other one, Brandstadholm, north of Sjöbo. When there is no measures and results or not enough literature about natural ventilation and especially on this kind of air inlet, makes my tests very interesting not only on Alnarp, but among other companies. I would like to find out if there is any air movements direct on the cows, how high/low temperature, air humidity, light intensity and noise standard inside the barn. Does Brandstadholm fulfil the rules and regulations when it comes to climate inside the barn? Could this system become the new dairy barn instead of the conventional barns in Sweden? I am going to focus on the animals environment, after all they are the one who is going to spend the most of the time in the barn. I used five electrical loggers distributed inside the barn to measure the temperature and one of the loggers measured the air humidity, every 15th minute. One logger were placed on the outside which measured both temperature and air humidity.

Title: Kvarteret Tvättstugan, an apartment building with massive wood construction. A thesis about acoustic and fire requirements and a comparison of energy and moisture aspects. Earlier restrictions in the Swedish legislation have resulted that only a small percentage of the apartment buildings that have been built are designed with a massive wood construction. It has been allowed to build unrestricted with wood since 1994 as long as the function of requirements are fulfilled. This change in the rules together with the great environmental benefits of wood has led to that more companies choose to build apartment buildings with wood. One of these companies is Folkhem Production AB.

This report is made as a literature review, focusing on the work done to increase understanding of efficiency in the categories of substations and secondary heating systems, with respect to the deviation from the theoretically possible cooling off in the distribution network as well as the economic benefit that appear. The main purpose of a considerable part of the literature used in this report addresses the issue of identifying individual causes of reduced cooling in district heating systems. These literature resources have been compiled and summarized as part of the report.The technology of district heating is associated with benefits such as better use of the energy in a fuel. This is the case of cogeneration plants where serial generation of electricity and thermal energy increases efficiency compared with the parallel generation where heat is generated locally and electricity is generated centrally. Serial generation thus allows for lower primary energy demand.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet.

SAMMANFATTNING När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsättningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4 till 34,7ºC. Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre påeftermiddagen.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.