This paper is based on Bowlby's attachment theory in the exploration of Christian pastoral care literature. Kirkpatrick and Granqvist account for the majority of previous research on the subject, however, not related to counselling or counselling literature. The selected pastoral literature, which is three books by each author: Liselotte J Andersson and Margareta Melin provide several possible associations with attachment theory. In the process, nonetheless, more literature has been studied than those reported here. This paper aims to investigate whether a relationship with God is given as an attachment relationship of the selected pastoral literature.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen: Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn? Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag? Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor? Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor? För analysen valdes Bourdieus begrepp ?Habitus? som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ?fält? i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

The objective of this research was to study how two newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen are creating an image of the Stockholm suburb Rinkeby. The method used to do the study was qualitative content analysis. Ten articles were chosen, five off either newspaper and were found on the internet homepages of the newspapers on 15 November of 2013 and 27 January of 2014. Several theories were used in the study. Agenda setting theory, a media theory that explains the power of media, Figuration theory developed by Norbert Elias that deals with power struggles between different groups in society.

The natural disasters of recent time have caused the people of Sweden to donate very large amounts of money to different fundraising organizations. With this in mind, we found it interesting to examine the extent of disclosure in the annual reports of the Swedish fundraising organizations. Thus, the purpose of this study is to identify which factors that influences the extent of disclosure of accounting principles in the annual reports of Swedish fundraising organizations. To fulfill this purpose we conducted a content analysis of 149 annual reports from Swedish fundraising organizations. To help us explain the levels of disclosure we applied stakeholder theory, institutional theory and legitimacy theory.

Uppsatsen har behandlat politiska karriärer i Luleå kommun och på vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Den går ut på att inom ett fält, som är ett socialt sammanhang där individer konkurrerar om någonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fältet. Ett kapital är vad som helst som tillskrivs ett värde av de ingående aktörerna i fältet. Habitus är de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det är detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar.

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frågeställning var: vilka faktorer påverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes två stycken mer specifika frågor: Finns det några skillnader, när det gäller faktorer som påverkar skolelevers idrottsvanor, beroende på hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frågeställning använde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i åldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass på samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den låg i ett område med svag socioekonomisk status och hög invandrartäthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Titel: ?Hur ska jag gå tillväga??En kvalitativ studie om ungdomars informationssökningsprocess.Författare: Fanny Eineren.Handledare: Magnus Fredriksson.Uppdragsgivare: Athlete School Advisor.Kurs: Examensarbete i Medie ? och Kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG.Sidantal: 44 (exklusive referenslista & bilagor)Antal ord: 18 227 (exklusive referenslista & bilagor)Syfte: Att studera hur ungdomar söker information och hur detta kan förstås i ett socialt sammanhang.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun.Material: Studien bygger på 8 stycken samtalsintervjuer med ungdomar som någon gång haft för avsikt att kombinera studier och idrott i USA. Sex av respondenterna ska åka till USA i år eller nästa år. En av respondenterna studerar för tillfället i USA och den sista hade för avsikt att åka men kom aldrig iväg.Huvudresultat: Min studie har visat att målgruppen har ett konstant informationsbehov genom hela informationssökningsprocessen. Detta eftersom nya frågor hela tiden uppkommer.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

The aim of this master?s thesis is to identify differences and similarities, regarding security, in two goods terminals in an organisation in the transport and goods sector. In this thesis we use Cultural Theory as an analytical instrument to investigate organizational culture, as seen from a security perspective. Cultural Theory is a theory seen from two perspectives, the stable perspective and the mobile perspective. These two perspectives concentrate on different research areas.

The Capturetheory wants to give an alternative explanation for the need of regulation. From this point if view the government does not have enough information to make an optimal regulation. There is a possibility for different interest groups to take advantage of the political arena by rent- seeking behaviour. An industry may be willing to be regulated to protect itself from competition. The objective of this paper is to account for the pros and cons of the theory of regulatory capture and also if it can be applied to the Swedish market of pharmaceuticals.

In the political world of today the discussion of Just wars are very present, since the international law and the UN Charter provides certain rules about when it is justified to go to war (jus ad bellum) and how a justified war should be conducted (jus im bello). The discussion about jus ad bellum and jus im bello derives from the theory of Just war. Both in international law and the Just war theory, focus is on interstate wars were the actors are two sovereign states. Since the end of the Cold War there has however been a change in the way wars are conducted. From interstate to intrastate warfare, where the government in most cases no longer has the monopoly over the warfare.According to these facts, my conclusion is that the Just war theory has to expand and incorporate a focus on the human rights in order to be able to meet the new standards of the new wars.

Changes in the society engender changes in the practice of the auditor profession. Stricter laws, more detailed recommendations, and demands from the auditor?s clients have increased. The auditor constitutes a profession and therefore it is important that there is a trust since the auditor is the one that certifies the quality of the company?s economical information.

Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd.