Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen..

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Frågan om vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 åren, av vilka det senaste avgjordes så sent som 2012. Avgörandena har berört frågan huruvida bundenhet uppstår vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om bundenhet uppstår först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhållande till den andra parten fristående person.Med anledning av bristen på tydlighet i gällande rätt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rättstillämpningen, har det varit upp till HD att, med vägledning från lagtext, förarbeten, doktrin och allmänna principer, besvara bundenhetsfrågan. HD har, med härledning från en allmän princip, klargjort att bundenhet uppstår vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestämda personerna eller en i förhållande till den sist undertecknande parten fristående person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsändring som vidtagits av HD samt på vilket sätt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betänkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. Riktningsändringen, som synes bero på att HD valt att utföra en stilfull ändring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristående person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges.

This study aims to find out what happens with the roles that are seemingly left behind. Are there roles that are harder or easier to exercise? Available roles with us through life and affect our future decisions or we switched completely away from them and create new roles based on the situations we find ourselves in at The moment? The aim is also to see how the relationship looks like between closed roles and new roles in life. To try to find this out, I have used the narrative method. The study is based largely on Goffman's theories of roles, behind and above the front- and back stage.

Denna rapport undersöker hur en grafiker kan förstå, analysera och skapa nyagrafikstilar. Hur grafikstilar kan påverka produktionen, samt hur man kanstandardisera en grafik pipeline för att producera liknande material. En analys av ett par populära grafikstilar inom dataspelsgrafik utfördes för att hitta hur dessa stilar kom till och att jämföra likheter och fördelar emellan de olika stilarna. Ett experiment utfördes för att hitta moment att förbättra i en grafisk pipeline.Resultat pekar på att olika grafikstilar har en påverkan på utvecklingstid och kostnader, samt mottagande beroende på kultur och målgrupp. Ett extra fokus på planering av grafikstil och dess pipeline i produktionen rekommenderas, för att både underlätta för grafikerns arbete och att dra ner på utvecklingskostnaderna..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka grundsärskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehåll. Frågeställningarna var: Vad innehåller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt är kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen?MetodDe metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsärskolans och grundskolans kursplaner. Utifrån textanalysen utformades en intervjuguide.

SammanfattningSyfteAtt påverka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och Hälsa med hjälp av intag av banan innan lektionstillfället.FrågställningKan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och Hälsa?Är det någon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och Hälsa, samt gentemot kontrollgruppen?MetodUnder en period på tio veckor, utrustades tjugotvå elever med stegräknare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill säga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch på tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om två lektioner.

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna..

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur. Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om geografilärarna som undervisar under grundskolans senare årskurser är behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolämnet geografi samt om geografilärarna följer kursplanen och hur mycket de låter läroböckerna styra undervisningen.Genom en enkätundersökning undersöktes vilka större moment geografilärarna undervisade om ute på skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men är ändå vägledande då respondenternas svar är lika varandra. Undersökningen visar att det läggs mindre vikt och tid på de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjämförelser och att göra egna analyser av olika områden och förhållanden med egna kartor, texter etc..

Statistik har visat att byggbranschens byggnationskostnader i Sverige har ökat de senaste åren. Dessa kostnader beror enligt Josephson & Saukkorippi på kvalitetsproblem och kostnader för omprojektering, samt att det i nuläget görs aktiviteter som inte tillför något kundvärde. Ett arbetsmoment som idag är en viktig del hos många byggföretag är arbetsberedning. Syftet med arbetsberedningen är att hitta den optimala metoden att utföra ett moment på. Grunden till uppslaget är att Peab anser att det råder brister i deras nuvarande arbetsberedning. Intervjuer och enkätundersökning har gjorts för att kartlägga eventuella brister i Peabs arbetsberedning samt deras synsätt på Lean..

Scrum är en projektstyrningsmetod som har blivit mycket populär de senaste åren. Scrum är en förhållandevis tunn metod och fokuserar på ett starkt iterativt moment. Med iterationerna som grund försöker Scrum, till skillnad från traditionella planbaserade metoder, att anpassa sig till rådande omständigheter istället för att försöka förutse dem. Även om Scrum beskriver sig som en lätthanterlig och tunn projektstyrningsmetod innebär ett införande av Scrum i en organisation en förändring och förändringar kan medföra problem. I syfte att minska friktionen vid införandet av Scrum har jag genom litteraturstudier och med stöd av en fallstudie på Stendahls.net AB arbetat fram ett ramverk som kan användas som underlag vid införandet av Scrum i en organisation.Ramverket visar på risker och vilka positiva effekter de olika delarna i Scrum innebär..