Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete.

Today's climate and environmental issues have now been up for discussion for quite long. Various environmental measures have been taken, but it is not always certain that those measures actually are for the better because of the complexity of our environment. Therefore, studies of whole life cycles are very important even if they are time and resource intensive.Real estate accounts for 15% of global carbon emissions, but also affects our environment in many other aspects. In Sweden this number is even higher. About 30 % of its carbon dioxide emissions originates from building sector and changes are therefore of great importance.

A majority of the payments that are carried out today are executed through the electronic payment systems. Payments that are executed through these systems are administrated by payment service providers, these providers are, in general, banks. In spite of the socio-economic importance of payments and payment intermediation, there is an uncertainty regarding the legal status of payments and payment intermediation. Some describe payment intermediation as transport of means of payments, while some describe it in terms of claims and intermediation of information. There is, in other words, a need for clarification.

Hydropower is an important source of energy in Sweden and accounts for about 46 % of the total energy production. Sweden has about 1 200 hydropower plants and with the intention of raising the pressure head of the water and to store water, dams are built by the power plants. The storage reservoirs make it possible to adjust the energy production by demand and season. Dams in connection to the reservoirs are subjected to additional loading during periods of high floods or when an icecap in the winter is formed on the reservoirs. In order to maintain the dam safety, the power companies in Sweden are working with guidelines for dam safety from RIDAS.

Today's climate and environmental issues have now been up for discussion for quite long. Various environmental measures have been taken, but it is not always certain that those measures actually are for the better because of the complexity of our environment. Therefore, studies of whole life cycles are very important even if they are time and resource intensive.Real estate accounts for 15% of global carbon emissions, but also affects our environment in many other aspects. In Sweden this number is even higher. About 30 % of its carbon dioxide emissions originates from building sector and changes are therefore of great importance.

Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors? independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders? confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject.Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders? confidence in the financial information has increased as a result of its introduction.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering?Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastningAvgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning.Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered.

The Swedish agricultural sector is currently experiencing substantial structural changes, where the number of agricultural enterprises continuously decreases and the average farm size increases. In order to maintain competitiveness, it is important to be aware and adapt to changes concerning the surroundings of the company (Johnson et al., 2011). Agricultural commodity prices sharply fluctuate on the global market in recent years, affecting the profitability of farmers. High volatility market requires tools to reduce price variations and increases the need of decision-making (Bouder & Beth, 2003). Farm-based grain handling facilities increases the sale options regarding agricultural commodities; a flexible strategy to get additional compensation for the storing the grain produced on the farm (Edling, 2002; Edwards, 2013).

Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder.Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen.För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden.

This thesis tries to explore how different strategies of internal communication are used in actual situations within an organization. Specifically, the purpose is to investigate how the internal communication within the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) has been carried out during their work to change their organizational structure, and, how this can be understood in terms of existing theories for strategic communication. The research questions explored are:What are the chosen strategies used to communicate the changes internally?How can these strategies be understood in terms of existing theories?What are the views of the employees on the communication and what are the relations between their views, the chosen strategies and existing theories?The theoretical ground work chosen is mainly the work by Cornelissen (2008), Dalfelt (2005), Johansson (2011) and Larsson (2008). The method chosen for the empirical part of the study is semi-structured qualitative interviews.