Distriktssköterskan ska bedriva hälsofrämjande arbete både på individ, grupp- och samhällsnivå. Hälsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nå fram till patienten med hälsoinformation. Syftet med vår studie är att undersöka patientens erfarenheter av hälsosamtalet. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hälsosamtal på vårdcentral. Intervjuerna spelades in på band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i fritidsaktiviteter hos kvinnor med Reumatoid Artrit. För att studera detta genomfördes narrativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 50 till 65 år. Intervjuerna skedde i informanternas hemmiljö och spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant. Data analyserade sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Att genom anpassning kunna utföra tidigare fritidsaktiviteter?, ?Att inte längre kunna utföra fritidsaktiviteter? samt ?Att finna nya fritidsaktiviteter?.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case.

 Ledarskapet är en del av sjuksköterskans arbete och ingår i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskestudenterna behöver vara förberedda för rollen som arbetsledare. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin framtida yrkesroll som arbetsledare. Datamaterialet består av intervjuer med tio sjuksköterskestudenter som studerar på en högskola i Västsverige.  Åldern på sjuksköterskestudenterna varierar mellan 22 och 38 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades.

The town square is an important public space and is often described as the city´s living room. By creating a lively city center a sense of security is developed among the citizens which makes them wanting to use the town square regardless the time of the day. One important meeting point in Gävle is the centrally located Stortorget, sited between Drottninggatan and Nygatan. The town square went through an extensive renovation followed by both positive and negative reactions among the City´s inhabitants.  The aim with the study was to investigate the main walking paths and meeting points as a planning support to Gävle Municipality in their work with a new city plan. By studying the pedestrian movement patterns at Stortorget, Nygatan and Drottninggatan, the main walking paths and meeting points during all hours of the day was obtained.

Den här studien undersöker kvinnor utsatta för våld i heterosexuella parförhållanden med syftet att undersöka vad som kan påverka att en del kvinnor under lång tid stannar i destruktiva och våldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hämtas från ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om våldets normaliseringsprocess samt från ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Trygghet och välbefinnande är något som tas förgivet så länge en person klarar sig själv och är frisk. Att bli äldre och ensamboende påverkar välmående på olika sätt. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva hur äldre personer upplever välbefinnande och stöd av distriktssköterskan. I studien deltog åtta personer från en liten kommun i norra Sverige som har en relation till distriktssköterskan och assistans av hemtjänst. Intervjuerna var semistrukturerade, spelades in på band och skrevs sedan ner ordagrant till text.

Denna rapport är resultatet av examensarbetet som utförts i samarbete med Swedavia Swedish airports och Luleå tekniska universitet. Bakgrund och målsättning Flygplatsen strävar efter att automatisera arbetsmoment som innehar arbetsmiljöproblem samt kräver resurser. Idag finns väl utbyggda automatiska sorteringsanläggningar för bagage vilka har krav på dimensioner och vikt. Bagage som inte klarar dessa krav klassas som specialbagage och kräver extra manuell hantering både vid inlämning samt i sorteringsskedet. Bedömning av vilka bagage som är specialbagage görs subjektivt av personal.

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gå till med en beskrivning av vilka resultat och mål som skulle uppnås.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några lärare upplevde hur skolarbetet hade påverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Sex lärare med lång erfarenhet intervjuades. De timslånga intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Resultaten från dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrån Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.Lärarna tyckte inte att målstyrningen hade lett till en effektivare skola där eleverna lär sig mer. Lärarna trodde inte heller att lärandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Hasan di Tiro och organisationen Acheh Sumatra National Liberation Front (ASNLF) har varit den drivande kraften i kampen för ett självständigt Acheh, som sedan 1949 varit en del av Indonesien. Deras främsta argument är att när den forna nederländska kolonin upplöstes överläts Acheh till den konstruerade nationen Indonesien, ett land utan några som helst historiska eller kulturella band med Acheh. Syftet med denna uppsats är att utföra en narrativanalys på den dagbok Hasan di Tiro skrev 1976-79 mitt under den pågående frihetskampen. Vi analyserar vilka kognitiva och ideologiska uppfattningar som ligger till grund för konstruktionen av en achehnesisk fiendebild, samt hur di Tiro refererar till Indonesien som "den Andre" i sin narrativa diskurs. Vår analys visar att fiendebilden om Indonesien bygger på en stark förankring i Achehs historiska uppfattning från kolonialtiden, samt på ett resonemang där fienden avhumaniseras och sätts i en underlägsen position i kontrast till den egna identiteten..

SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmvalsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden.