Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst.

I vårt samhälle råder en maskuliniserad föreställning om företagare och entreprenörer. Kvinnor är ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att påverka våra attityder, vår tradition, vår samhällsstruktur samt den manliga prägel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket på forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhälle och medvetandet om hur viktigt det är ökar hela tiden. Syftet med denna studie är att ta reda på kvinnors motiv och drivkrafter för att välja företagande som karriär samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affärsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berättat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött på vägen. Det har talats om att kvinnor och män talar olika språk och hur man som kvinna bör bete sig bland affärsmän för att nå framgång.

Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har.Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade ?familjesidorna? i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning.Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo.

Bakgrund: PMDS är en relativt okänd diagnos. Det är en progression av Premenstruellt syndrom (PMS) men allvarligare och är ibland invalidiserande för den som lider utav det. Prevalensen av PMDS är cirka fem procent av alla fertila kvinnor.Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen PMDS upplevde hur det är att leva med diagnosen, vilken behandling de provat samt bemötandet som de fått i kontakt med vården.Metod: För att kunna besvara syftet så valdes en kvalitativ studie i form av intervjuer. Detta för att få en utökad förståelse kring PMDS och vad sjukdomen innebär. Intervjuerna var semistrukturerade och sju kvinnor inkluderades i studien.

Artros är en folksjukdom som kan påverka alla leder i kroppen. Artros i händerna är vanligast bland kvinnor. Enligt rådande forskning ger denna form av artros en stor inverkan på vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om på vilket sätt det påverkar. Syftet med studien var således att belysa hur kvinnor med artros i händerna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats användes och metoden var semistrukturerad intervju.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.Mina frågeställningar har varit följande:- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ?hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?? Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor.

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker.

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i upplevelsen av förändring under den här livsfasen.

Empati är ett brett begrepp som är svårdefinierat, det är även svårt att veta vad som påverkar empatin. Diskussioner om hur våldsamma tv- och datorspel påverkar empatin negativt ökar. Denna studie undersöker sambandet mellan tv- och datorspel och empati där empati definieras som ett karaktärsdrag och en reaktion. Totalt deltog 485, varav 411 var kvinnor, 62 män och 12 som inte ville uppge kön/icke-binära. Davis IRI-skala användes för att mäta empati och enkäten skickades ut som webbenkät och i pappersform.

De mänskliga rättigheterna avser och innefattar alla individer. De mänskliga rättigheterna är allomfattande och menar på att alla individer är födda fria, har samma värde och rättigheter. De berör alla människor över hela världen, bortsett från nationalitet, kultur eller andra kontexter. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarsamt samhällsproblem som uppmärksammats i Sverige och ställer högre krav på statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mänskliga rättigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, våld och mord på kvinnor runt om i landet.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.