Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och Textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och Textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2.Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med Textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av Textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på Textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av Textkvalitet.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar.