Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det är i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. Frågeställningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen på kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? Nämns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur långt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgår huvudsakligen från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med betydelsen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, språket, utgör grund för att tänka kring och förklara det sammanhang där de verkar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ textanalys utifrån hermeneutisk tolkningsansats.

Jag har gjort en intervjustudie med utgångspunkt ien sociokulturell syn på lärande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lärande, hur de uppfattar lärande på fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmätning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav också en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lärande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frågor var att få berättande svar.Intervjupersonerna var ovana att tänka på sin verksamhet utifrån lärandebegreppet.

BAKGRUND: Vi har valt undersökningsområde utifrån vårt intresse att finnapå vilket sätt barnen använder sig av matematiken inom vårinriktning och utbildning. Att matematiken är en viktig del är viredan införstådda med, men vi vill med denna studie undersökaomfattningen av användandet av matematiken bland barnen. Detär i den fria leken som barnen får en möjlighet att använda sigoch utforska olika matematiska begrepp (Fröbel se Wallström1992, s.42).SYFTE: Syftet för vår studie är att undersöka om och i så fall vilkenmatematik som förekommer i barns spontana/fria lek i förskolanoch förskoleklassen.METOD: Vi har använt oss av observationer som redskap och utfört enkvalitativ forskning kring vårt syfte. Undersökningen hargenomförts inom två olika åldersgrupper en 1-3 årsgrupp medsexton barn och en förskoleklass med sexton barn.RESULTAT: Studien visar att det förekommer matematik i barnens dagligaverksamhet. De områden som vår undersökning tydligt kunde sevar; Parbildning, Sortering, Rumsuppfattning och Matematisktspråk..

Arbetets art: 10 poäng Bakgrund: Vi är två lärarstuderande från Malmö högskola som har examensprofil förskollärare och får även behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare år. I vår utbildning har vi valt sidoämneskurser såsom Utebildning och No för tidigare skolåren vilket har inspirerat oss till just detta ämne. Syfte: Vårt syfte med denna c-uppsats är att vi vill öka förståelsen för hur viktigt det är för barnen att få tillgång till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö även på skolan. Vårt problem som vi vill undersöka är samverkan med vuxna och barn på skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har använt oss av enkäter, intervjuer och observationer.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja meningsfulla aktiviteter vid rehabilitering i hemmet. Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemrehabilitering intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Den fysiska miljön i hemmet stimulerar till aktivitet?, ?Personer i hemmet motiverar och skapar trygghet? och ?Hemmet som redskap för förändring?. Resultatet visade hur miljön i hemmet på olika sätt främjade meningsfulla aktiviteter för klienterna.

Vad innebär en idrottsförskola? Detta är en av frågorna som vi ställer oss i vårt arbete som grundar sig på en idrottsförskolas mål och syfte. I vår undersökning använde vi oss av både observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och läroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar på att rörelse är viktigt för barns utveckling men även maten och miljön spelar en stor roll. Resultatet av vår undersökning visar att en idrottsförskola inte är ute efter att skapa några elitidrottare utan använder sig av rörelse som ett redskap för att nå de mål som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade även att idrottsförskolan lagt om sina mellanmål till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en väl fungerande föräldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

The aim of this thesis is to investigate how libraries use thetools and ideas from library 2.0 in their reading promotionwork. We also want to include how librarians motivate thisuse and whatever merits and faults they encounter. We haveperformed document studies and interviews which we thenanalyzed with qualitative content analysis. Our theoreticframework in this study which we also used as a part of ourcoding scheme in the analysis was a model over the conceptlibrary 2.0 developed by Holmberg, Huvila, Kronquist-Bergand Widén-Wulff. This model describes seven aspects oflibrary 2.0 which is users, participation, library and libraryservice, web and web 2.0, social aspects, technology andinteractivity.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater.

Det här examensarbetet utforskar spel som redskap för stresshantering och avslappning. Jag undersöker vilka stressreducerande moment från verkligheten som skulle kunna passa i ett spel, hur de kan implementeras, och vilken effekt de kan tänkas ha i virtuell form. För att avgöra vilka moment som kunde vara lämpliga gjorde jag en litteraturstudie och en pilotundersökning. I mitt praktiska arbete utforskade jag hur dessa kan implementeras i en virtuell miljö. Jag skrev en spelidé och gjorde en samling skisser som jag skapade en interaktiv presentation av.

Många elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan är därmed ett nytt språk för dem. Här, mer än på andra skolor, är språket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som åtgärd och redskap när språket inte räcker till för att kunna följa kursplanen, och när eleverna inte har tillräckligt stark språkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde två undersökningar i två olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning när språket inte räckte till, samt dess betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling, och därmed deras självförtroende som i sin tur påverkar deras lärande.

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebär för personalen på Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var på vilket sätt menar intervjupersonerna att metoden kan hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden användes och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: två deltagare, två coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjälpa individerna till förändring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill säga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad självkännedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebära att man får bättre insikt i realiteter och skapar på så sätt ett bättre beslutsunderlag utifrån nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan användas i samband med arbetslöshet.