Denna rapport är en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten.Syftet med denna rapport är att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehåller även vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlätta för läsaren att följa projektets utveckling.Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafét nån annanstans, ett trädgårdscafé en mil norr om Nyköping.Uppdraget har bestått av två delar, dels att förbätra, och ändamålsanpassa, caféets fasta inredning för att skapa förbättrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstärker) caféts lantliga framtoning och historiska ursprung.Projektet är nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestående av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehållande ett cafébord och två stolar.I prototyperna har jag eftersträvat att behålla hantverkskänslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som känns modernt och spännande..

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

The Swedish real estate market has experienced an intense increase of demand during the last ten years. Thus, people regularly visit real estate websites, as well as home improvement and interior design have become extremely popular. However, the Swedish real estate agencies still have not developed a theoretical framework on how to most effectively market the properties. The main purpose of this study was to investigate how interior in apartment advertising affects the buyer's interest in the apartment, and furthermore to start building a framework for how to effectively use interior as a marketing tool. The study connects theory regarding social identity, advertising effectiveness and product personality in order to investigate consumer behaviour in the real estate market.

Allt började med att jag kände mig fångad i en tvådimensionell värld med mönster och figurer på en plan yta. Jag frågade mig hur stor roll synen spelar för min världsuppfattning och mitt konstnärliga skapande. Det enda som kom ut från min hand var platta små figurer med ögon som stirrade på mig och sa: ?Vem är du? Vad gör du här? Vad vill du mig?? Jag kunde inte svara dem med mer än att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer.Efter åtskilliga försök att komma från att bara skapa platta saker lyckades jag ändå bara åstadkomma reliefer.1 Jag bestämde mig för att göra någonting drastiskt och förbjöd mig själv att göra något visuellt som man måste kunna se för att uppleva. ?Om man inte kan se kan man heller inte rita några figurer?, sade jag åt mig själv.2 Hädanefter ska jag bara göra sådant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen.

I ett stressat samhälle där alla alltid är påväg någonstans krävs en viss struktur och planering.Hallen är det sista man passerar innan man lämnar hemmets lugna och trevliga tillvaro. Där krävssmarta lösningar som underlättar och förskönar. Trots detta finns det en avsaknad av smarta ochframförallt exklusiva hallmöbler. Ofta får man kombinera flera möbler för att uppnå de funktionerman önskar ha innanför ytterdörren.Projektet har syftats till att formge en möbel för Svenskt Tenn som ska vara specifikt anpassadför hallutrymmet. Möbeln ska rikta sig till Svenskt Tenn kundgrupp, vilka är designintresseradeoch väljer sin inredning med omsorg.Denna rapport är resultatet av en designmetodisk process i tre faser, research & analysfas,kreativ fas samt verkställande fas.

The aim of this thesis is to examine how mirrors were hung and used in decorating a room during the gustavian period (1770-1810) and the functionalistic period (1930-1939) in Sweden. I have compared the two styles and the way of decorating with mirrors. Based on the comparison I deduced the differences and similarities. The material which the thesis is based on are three drawings and one painting depicting four gustavian rooms containing mirrors. To illustrate the functionalistic period I used four photos from the catalogue from the Stockholm exhibition in 1930.

In this essay there will be four text books from grade 1 studied, the first one are from the year 1976 and it will be going forward to the year 2012. The aim of this study is to see how the genders are depicted and represented, as well as what roles the genders are given. I do also want to see if there is a notable change in this over time. I will be doing a study based on the quantity of the contents, and I will also be doing a critical discourse analysis.The result of the study showed that there were more gender-based constructions that referred to women in all of the four books, which indicates that women are represented more often in these reading books. It is most common to portray the genders in their stereotypical roles, which again are present in society, but sometimes these roles are depart from what?s present in society.

Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson & Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren & Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan experimentera med mönster genom olika tyger och sedan klä möbler med det. Jag har arbetat med randiga tyger -bolstervar- där jag klippt i tyget och sytt ihop det så att ränderna har fått mötas på andra sätt än dom ursprungligen gjorde i vävstolen. På så sätt har jag byggt upp mina mönster av randiga tyger och sedan klätt in möbler i dessa tyger.I min undersökande del har jag studerat 5 tekniker att klä in och drapera möbler på, alltifrån hur man kan täcka något med en harts till hur man kan jobba med lapptäcken.Utifrån dessa undersökningar gjorde jag egna experiment ochmodeller som jag sedan utvärderade.Den teknik och det uttryck som jag till slut valde att arbeta med, vilket var lapptäckesteknik, kom att bygga vidare på ett koncept som jag arbetat med under min utbytestermin i Mexiko.I och med detta examensarbete tog jag det mexikanska projektet till svensk mark och arbetade med svenska uttryck i textilen.Jag har tillverkat två stycken stolar/fåtöljer och ett skåp..

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer i grupp med elever ur årskurs 6 och 8, samt individuella intervjuer med lärare i textil och träslöjd. Jag undersöker inspirationens betydelse i slöjden och om det finns något specifikt som kan öka lusten att skapa, och som lärare - öka möjligheterna att inspirera. Jag finner att inspirationen ur elevperspektiv i stort är platsbunden och att den förväntas infinna sig i slöjdsalens miljö och genom lärarens engagemang. Andra faktorer som påverkar inspirationen är uppgifternas utformning och innehåll samt existensen av förlagor. Lärarna förväntar sig att eleverna själva till större del ska finna inspiration och lust från sin omgivning utanför skolan.

Intresset för miljö och ekologi är större än någonsin idag och marknaden för ekologiskaprodukter expanderar. Vi vill därför undersöka hur textila produkter kan kommuniceras sommiljövänliga ut till konsumenterna. Tanken är att titta närmare på hur en oberoendemiljömärkning skulle kunna stärka modeföretagens kommunikation av sitt miljö- ochhållbarhetsarbete. Vidare upplever vi att det saknas en heltäckande bild och medvetenhet omde textila miljömärkningar som finns idag.Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma och lyfta fram textil miljömärkning samt fåförståelse hur en framtida textil miljömärkning kan användas för att främja hållbar utveckling.Det är även vårt mål att styrka att synen på ekologi och hållbarhetsperspektiv hoskonsumenterna på sikt även till stor del kan komma att innefatta textilier. Vi har i vårundersökning valt att arbeta utifrån ett företagsperspektiv vilket medfört att vi har ettbegränsat konsumentperspektiv.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har siktat på att öka vår förståelse för vårtproblem.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ?Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?? Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel.

Denna rapport är en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten.Syftet med denna rapport är att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehåller även vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlätta för läsaren att följa projektets utveckling.Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafét nån annanstans, ett trädgårdscafé en mil norr om Nyköping.Uppdraget har bestått av två delar, dels att förbätra, och ändamålsanpassa, caféets fasta inredning för att skapa förbättrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstärker) caféts lantliga framtoning och historiska ursprung.Projektet är nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestående av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehållande ett cafébord och två stolar.I prototyperna har jag eftersträvat att behålla hantverkskänslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som känns modernt och spännande..