En större kunskap kring sammansättningen på bränsleblandningen som kommer in tillavfallsförbränningsanläggningarna kan ha en väsentlig positiv inverkan på driftekonomi,tillgänglighet, utsläppsnivåer och underhållsbehov av anläggningarna. I framtiden kommerdet troligen också att vara nödvändigt att kunna verifiera sammansättningen av t.ex. andelenfossilt kol i anläggningens bränsleblandning för att den skall kunna klassas i rätt skattenivå.Ett problem för att få denna bättre kunskap är att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbildav, och till fullo motsvara, en hel bunker på 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,storleken på uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan på relevansen avanalysresultat som erhålls från laboratoriet. Även hanteringen av fraktioner som textil, metall,sten samt stora hårda plastbitar utgör problem då de är svåra att mala till den storlek somefterföljande analys kräver.

Idag är det inte många textilföretag som har möjlighet att ha strumpproduktion i ett land som Sverige på grund av lönsamhetsskäl. Det är billigare att producera i låglöneländer i Europa eller Asien, men det tär istället på våra naturresurser och vår miljö att transportera produkter fram och tillbaka. På grund av de höjda lönerna i Kina och valutakursen för euron som höjts drastiskt i Europa har Sverige dock kommit till ett läge då det blir ekonomiskt lönsamt att flytta tillbaka en del av produktionen till Sverige. Dessutom ökar trenden med ekologiska och närproducerade varor, vilket ökar efterfrågan på svensktillverkade produkter. Studien syftar till att ge privatpersoner och företag ett underlag till att undersöka sina möjligheter för produktion av strumpor på den svenska marknaden.Utvecklingen av strumpproduktionen i Sverige pågår hela tiden och företagen uppdaterar sina maskinparker och utbildar sina anställda, vilket leder till en utveckling av marknaden.

Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap.