Genom att använda scheman till Textfiler som ska matas in ett system, kan Textfilerna direkt översättas till systemets interna datastrukturer. Scheman kan också användas för att kontrollera att inte felaktiga värden matas in i systemet. För enklare Textfiler som YAML och JSON är det ovanligt med format för att definiera scheman. Det vanligaste schema-formatet för YAML i nuläget är Kwalify, men det finns inte för Microsofts .NET-ramverk. Lösningen är att implementera Kwalify på .NET.

Westermo Teleindustri tillverkar och säljer telefonmodem för industritillämpningar och ska erbjuda ett konfigureringsverktyg till dessa. Verktyget ska konfigurera Westermos modem med Hayes AT-kommandon genom ett PC program som ska vara enkelt att använda så att deras supportavdelning blir avlastad från en del konfigureringssupport. Min uppgift i detta examensarbete var att ta fram en kravspecifikation och implementera en lösning utifrån denna. Kravspecifikation togs fram genom att skicka ut förfrågningar om önskemål till dotterbolag, distributörer och andra som har nära kontakt med slutkunderna. I kravspecifikationen beskrivs vilken funktionalitet programvaran skall innehålla.

Projektet går ut på att konstruera ett dataprogram som hjälpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet är skrivet i Java och låter användaren bestämma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjälp av två Textfiler. Dansarna illustreras på bildskärmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt användaren valt.

Detta arbete är ett examensarbete där en applikation för administration av utskick till studenter utvecklats. Syftet med arbetet är att förenkla arbetet för en lärare på Mittuniversitetet. Applikationen är skriven i Java och ramverket JavaServer Faces för att få applikationen tillgängligt i ett webbgränssnitt. Information om studenter och kurser läses in från Textfiler och sparas i en databas. Användaren kan med hjälp av den inlästa och sparade informationen sortera ut efterfrågade studenter med dessa kriterier: olika kursinstanser, terminer, om studenterna är registrerade eller ej samt vilka utskick som sparats.

SammanfattningAllt eftersom kraven ökat på mer avancerade applikationer över Internet har det förekommit kritik mot att HTML inte räcker till, vilket är en av anledningarna till att ett nytt märkningsspråk som heter XML växt fram. I det här arbetet redogör vi för, alltifrån grunderna i XML till mer avancerade delar som DTD, XML-schema och XSLT.XML kombinerar HTML:s enkelhet med SGML:s möjligheter. En av XML:s främsta styrkor är att det kan användas för att lagra all typ av data, utan att man behöver ta någon hänsyn till hur den senare ska presenteras. Innehåll och presentation är helt separerade. En annan viktig egenskap är att XML-dokument lagras som vanliga Textfiler, vilket innebär att XML är system- och plattformsoberoende.I denna uppsats utgår vi från två mål, dels att tillämpa XML för att skapa ett lämpligt lagringsformat för konfigurationsdata till en nätverksemulator, och dels att redogöra för XML.

För att göra informationen tydligare för en larmoperatör som sitter och övervakar larm som kommer in från ett antal olika nätverkskomponenter så har vi skapat ett system som förser larmen med extra information, kallad Context Type, så att vi kan presentera larmen på ett enklare sätt. Vår informationsberikning, även kallad mappning, är utbyggbar för att möta kravet på framtida utveckling. En webbaserad klient skriven i JavaScript är skapad för att presentera larmen på ett nytt innovativt sätt som är baserad på context typen istället för larmobjektet. Mappningen är skapad med hjälp av Python kod och begränsas av att endast använda Textfiler som datakälla och webbapplikationen är endast utvecklad för webbläsaren FireFox samt att visningsintervallet för larmen är begränsat till ett dygn med entimmesintervaller. Mappningen var långsam då vi använde oss av regular expression.

I många sammanhang är det önskvärt att importera data från Textfiler, excelfiler och liknande till en databas. För detta krävs att data i något skede översätts till en ER-modell (Entity Relationship), en modell som beskriver relevanta delar i ett databasschema. Modellen för hur denna översättning ser ut varierar från fall till fall.I det här examensarbetet har en applikation tagits fram för import av data till en ER-modell ur ett modellperspektiv i linje med Model Driven Architecture (MDA) ?. Vinsten ligger i att använda en metamodell som beskriver hur olika modeller för transformering från tabelldata till en ER-modell får se ut.

XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras.Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation.Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju.På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet.Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas.