Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?Texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, Texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i Texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa Texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av Texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa Texter ska kunna för yrket ifråga.

Den här uppsatsen handlar om modern gnosticism, tolkat utifrån fyra nygnostiska rörelser jag fann på Internet. Efter att ha läst dessa valda rörelsers Texter slog det mig att en fundamental förändring hade skett, med tanke på Texter om antik gnosticism. Framför allt hade den mörka synen på materian förändrats, och därmed synen på de feminina och maskulina aspekterna samt ondskan också. Om man går på linjen att de var materia- och kvinnofientliga samt ville undfly reinkarnation. De här aspekterna, materian, människan och ondska, reflekteras dock fortfarande i ljuset av de antika gnostiska myterna.

Barn och ungdomar har idag tillgång till en mängd olika Texter, vid sidan av skönlitteratur och faktaTexter finns också Texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlägger mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begränsades till fyra böcker som läses inom parnerområdet. Litteraturen berör historia, medmänsklighet, ätstörningar och främlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlägga mångfald, etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 och hur väl litteraturen möter värdegrunden i läroplanen.

Det här är en studie som undersöker utvecklingsgången av vissa grammatiska strukturer iskriven text. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever behärskar skriftligt när debedöms utifrån betygsskalan EUM (ej uppnått målen), G, VG och MVG. Materialet somstudien baseras på är dels Texter ur Skolverkets bedömningsanvisningar för år 2011 och 2012,dels Texter skrivna av elever som läser på gymnasiets program Språkintroduktion.Som teoretisk bakgrund använder jag Processbarhetsteorin (Pienemann & Keßler 2011).Processbarhetsteorin har den mest omfattande och sammanhängande kognitiva förklaringsmodellenöver interimspråkets utveckling och visar på hur och varför L2-inlärare går igenomde utvecklingsstadier de gör. Processbarhetsteorin inkluderar både morfologisk och syntaktiskutveckling och visar att olika grammatiska strukturer lärs in och utvecklas enligt ett visstmönster och att detta i ett implikationellt förhållande mellan processningsprocedurer. Dessa ärfem nivåer eller procedurer som börjar med tillgång till ord/lemma, sedan följer kategoriprocedur,frasprocedur, satsprocedur och till sist bisatsprocedur.I studien framkommer det att elever som gått i ungdomsskolan har passerat högsta nivånoch har förmodligen dessa procedurer automatiserade.

Denna uppsats har syftet att belysa vilka intentioner de som arbetar med de lättlästa tidningarna 8 sidor och Sesam har när de gör sina tidningar. Vidare har den syftet att undersöka aspekterna läsbarhet och begriplighet i de lättlästa tidningsTexterna, både i pappersutgåvan och nätupplagan, och därmed se om och hur en text som benämns som lättläst kan bli ännu lättare att läsa och förstå. Detta görs med fokus på målgruppen invandrare som har börjat lära sig svenska som ett andraspråk och tillägnat sig ett vardagligt språk men som ännu inte nått en mer avancerad språknivå (jämförbar med den högsta nivån inom Svenska för invandrare, kurs D). Målet med uppsatsen är således att belysa hur lättlästa tidningsTexter ser ut idag och hur man kan utforma en text för att underlätta förståelsen av den. För att nå detta mål används två olika metoder.

Denna uppsats behandlar läsvanor hos sfi-elever på C- och D-nivå. Bakgrunden består i att eleverna som sökt extraundervisning för att få hjälp med att skriva på svenska också visat sig ha problem med att läsa på svenska. Genom kvalitativa intervjuer undersöks i vilken mån eleverna läser på svenska och på modersmålet/skolspråket utanför skoltid, hur mycket tid och vilken typ av Texter. Studien undersöker också om det finns skillnader i låg- och högutbildade sfi-elevers läsvanor och hur eleverna upplever läsningen på svenska och på modersmålet/skolspråket. Matteuseffekten beskriven av Stanovich (1986) innebär, när det gäller läsning, att elever med hög utbildning (minst gymnasienivå) fortsätter att utveckla sin förmåga att läsa, medan de med lägre utbildning tappar i läsförmåga efter skoltiden.

BAKGRUND:Bakgrunden är uppdelad i fem olika avsnitt. Det två första avsnitten behandlar det svenskaspråket och skriftens utveckling. I avsnitt tre redogörs det för tidigare forskning kringspråkutveckling och här beskrivs även den teoretiska ramen för vår undersökning vilken är avsocialkonstruktivistisk art. Avsnitt fyra skildrar forskningen kring språkutveckling ur ettandraspråksperspektiv. Här beskrivs interimspråkteorin liksom modersmålets betydelse förlärandet och forskning som härrör detta område.

Uppsatsen handlar om hur religion kan användas samt komma till uttryck i hårdrocksTexter. Undersökningen har skett genom analys av åtta olika låtTexter, som belyser olika aspekter av religionen. Analysen tog fasta på Texternas religiösa budskap, användandet av eventuella religiösa metaforer samt hur Texterna kan ses som en del av en religiös mångfald. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt. Som teori valdes Rodney Starks ?fortlevnadsteori? som utgår från den ?rational choice?-teoretiska modellen.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har Texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, Texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade Texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall?Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen.

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av Texter från regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk säkerhetspolitik.)Att försvara svenska värden och intressen är nu jämte försvaret av Sverige Försvarsmaktensfrämsta uppgift. Nu när begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fått en ny och viktig roll i svensksäkerhetspolitik så är det angeläget att undersöka mer systematiskt på vilket sätt det förhåller sig.Det är med denna bakomliggande tanke som ämnet för uppsatsen är valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsäkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapå regeringens hemsida från januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevTexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem eleverna. ElevTexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina Texter utifrån kommentarerna.

Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att låta de elever som vanligtvis kämpar med sitt skrivande, få möjligheten att uttrycka sig i text på ett sätt som kan vara svårt för dem i vanlig prosaform. Syftet har också varit att låta eleverna själva få upptäcka vad lyrik är, samt att låta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestått av ett temaarbete med lyrik i en klass i år 6. Eleverna har själva fått vara med och bestämma temats innehåll och arbetssätt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gång har eleverna fått skriva, läsa och lyssna på lyrik av olika slag.