In the past year, Ozempic has been observed internationally, as well as in the Swedish press, due to its rapid rise in popularity, its off-label use for weight loss, and the ethical and societal debates surrounding availability and impact. The purpose of this study is to examine how Ozempic is portrayed in the four largest Swedish daily newspapers: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The aim of the thesis is to identify the frames within which the drug is described to acquire knowledge of how it influences public perception of it. Every article published between the first of March until the first of November has been included in the study, if it bottoms in the defined phonomenon. The method used is a qualitative text analysis in consideration of Entman?s framing theory, which is focusing on identifying dominant themes, problem definitions, proposed solutions, and the actors attributed responsibility in the coverage of Ozempic in Swedish press.

Visual Type Instrument - VTI, is a tool containing a typeface and a set of geometric calculations that generates numerical data in spreadsheets. The data is determined from the typefaces visual dimensions and is used to calculate leading, type size, margins and format. The aim is to offer, for all of those working with typography and design, a practical way to manage text, image and format in relationship to visual size. Instead of using point measurements, VTI uses a new device called Edo. An Edo is the same as one twelfth of a millimetre.

?Crumbs make crust? is a collection of memories, told in words and pictures. It is a praise of the ordinary person and the essentials of everyday life.I have several years of experience from working with elderly people in social home care service. There I was given the opportunity to meet different personalities and take part in their stories and everyday life. I have followed this life and collected memories and in this project I have portrayed an older generation, now looked upon only as crumbs, yet crumbs that in many ways rested on and still rests on society today..

Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Companies today are expected to communicate their responsibility to the world around them. Society?s expectations differ and stakeholders are demanding that companies act responsibly on matters related to climate, work environment and human rights. The purpose of sustainability reports is that companies should measure, present and take responsibility in relation to their internal and external stakeholders. It is intended that a reasonable picture of the company's sustainability performance should be communicated, containing both positive and negative effects.Companies efforts with sustainability issues is industry-dependent and industries with significant environmental problems perform the most advanced environmental statement.

Sara Lidman?s first novel, Tjärdalen (The Tar Pit, 1953), addresses ethical issues in a remote village in the north of Sweden. This essay discusses the novel?s narrative technique and the ethical aspects implied by the narration and aesthetic design. The approach is based on Adam Zachary Newton?s narrative ethics, which links narrative theory and method with an ethical perspective.

Jag har i mitt arbete utgått ifrån olika händelser för att skapa mina scener. Scenerna är mycket allmänmänskligaoch behandlar ämnen som vi alla stöter på i livet. Jag försöker förmedla en känsla genom mitt sätt att hantera ochforma leran men har också arbetat med text för att se vad det kan leda mig i min berättarteknik. Texten har varitcentral för mig och jag har funderat mycket på vad den kan göra för ett verk. Jag ville ge åskådaren en fin ochtydlig väg in i arbetet genom att addera text till verken.

I denna studie undersöker jag hur svenskämnet på gymnasiet lever upp till syftet som säger att eleverna i undervisningen ska få läsa andra texter än enbart skönlitterära och vars innehåll ska sättas i relation till elevernas egna intressen och erfarenheter. Texterna ska också vara en källa till självinsikt, utmana eleverna till nya tankesätt och öppna upp för nya perspektiv. Det blev därför intressant att undersöka om/hur texter av olika slag påverkar unga människors identitetsbyggande inom svenskämnet. Samtidigt visar tidigare forskning att skolan är dålig på att ta tillvara elevers medieerfarenheter i klassrummet. Syftet med studien är således att i intervjuer med nio elever undersöka hur elevernas medieerfarenheter ser ut och hur de vill att skolan ska tillvara på dessa:Hur använder eleverna medier för att uttrycka och utforska sin identitet? Hur ser eleverna på hur skolan tar tillvara deras medieerfarenheter i svenskundervisningen?Resultatet av undersökningen visar att svenskämnet i stort sett inte använder sig av texter hämtade från olika slags medieplattformar i undervisningen.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Denna uppsats baseras på en undersökning där en jämförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan användas som informationsbärare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse utifrån en presentation via serie- ochfilmformatet. Frågor som ställs i studien är hur serieformatet upplevs som bärare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse av serie- och filmformatet.För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jämförelse undersökningen baserades på valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjärtstartare fungerar.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1.

Uppsatsen presenterar en diplomatarisk utgåva av ett stycke text ur handskriften R 683, från senare hälften av 1600-talet. Texten är en avskrift av delen Gylfaginning ur Snorri Sturlusons Edda enligt versionen nedskriven i handskriften DG 11, från tidigt 1300-tal. Uppsatsens syfte är att presentera en hittils relativt ostuderad text som en självständig skriftprodukt, samt försöka att spåra dess specifika drag som skiljer den från dess ursprungstext samt övriga versioner av Snorris Edda. Undersökningen har genomförts utifrån ett nyfilologiskt perspektiv, inte med tanke på dess relation till övriga versioner utan med fokus på vad som egentligen står i handskriften. Resultatet visar att texten i R 683 skiljer sig något från DG 11, och jämförelseundersökningen med övriga Edda-versioner visar att skrivaren, Jón Rúgmann, använt sig av andra källor för sin avskrift, i synnerhet de i handskrifterna Codex Regius, Codex Wormianus samt Peder Resens (Resenius) utgåva av Laufás Edda.

Jag har i mitt arbete utgått ifrån olika händelser för att skapa mina scener. Scenerna är mycket allmänmänskligaoch behandlar ämnen som vi alla stöter på i livet. Jag försöker förmedla en känsla genom mitt sätt att hantera ochforma leran men har också arbetat med text för att se vad det kan leda mig i min berättarteknik. Texten har varitcentral för mig och jag har funderat mycket på vad den kan göra för ett verk. Jag ville ge åskådaren en fin ochtydlig väg in i arbetet genom att addera text till verken.