Att använda samplat tal i datorprogram blir allt vanligare vilket leder in på frågan om detta är av godo. Kan tal och text kombineras i en datorapplikation för att skapa effektivare inlärning eller bör en sådan kombination undvikas? För att utreda detta studerades teorier rörande inlärning, cues, kognitiva flaskhalsar samt automatisk informationsbehandling. Utifrån dessa teorier drogs slutsatsen att en kombination av text och tal inte ger en effektivare inlärning. För att undersöka detta empiriskt genomfördes ett kvantitativt experiment med 60 experimentdeltagare i åldrarna 11-13 år.

In this essay, I analyze the syllabus for Swedish with specific regard to literature teaching. I identify three different perspectives which carries seperate implications. First, a text-centered perspective, which tends to position the importance of the text as a part of a tradition. However, this seems to distance the reading from the reader, and place the importance of the reading event outside the student. The consequence might be that the student employs an instrumental reading which simply responds to a pre-set idea of meaning.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.  .

 This study examines the way Swedish students in Upper Secondary School respond to two excerpts from a classic Swedish novel. The paper?s aim is both to give an overview over some of the theoretical concepts concerning the field of reader-response criticism, and to describe and analyse what the students experience in their first meeting with an older text. The background to my interest is the many studies showing that young readers regard reading of fiction in school as boring. By using the method of written reading responses I want to contribute to a deeper understanding of how an older text can be received, understood and engage its readers.

The purpose of this thesis is to examine how semantic relations in a document collection can be visualized with a Kohonen self-organizing map. It can be seen as a map of the information space which can be used to support information retrieval. The study makes a comparison of the possible differences between a map that is based on morphologically unprocessed text and a map where the text has been lemmatized. The text that is being processed is the definitions of all the existing instances in WordNet of a random selection of indexing terms from the Times-collection. The purpose is to see if morphological processing somehow can show different semantic connections between term instances based on their definitions.

Denna studie har som syfte att analysera de diskussioner som uppkommer kring en skönlitterär text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick läsa en skönlitterär text och därefter ställdes en öppen fråga för att få igång gruppdiskussioner. Dessa diskussioner spelades in på band och analyserades. För att få en bild av elevernas uppfattningar om att lära genom en skönlitterär text, samt vad de ansåg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av eleverna. Resultaten visar att de flesta av eleverna utvecklades genom varandra i gruppdiskussionerna.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera..

The translation of culture-specific words and expressions as well as how to fully transmit the semantics and pragmatics of a text when translating are two things that often poses problems and challenges for translators. The strategies among which one can choose are many and the translation is more or less bound to lose something along the way. In this present essay, the Swedish comic album Prins Charles ka?nsla (2010) by Liv Stro?mquist and its French translation Les sentiments du Prince Charles (2012) have been studied. With the help of existing translation strategies, what is examined is initially what choices the translators have made and how this affects the French text.

The study?s aim was to examine reading ability in secondary school students. The participants; 30 grade 7 students (13 years old) and 30 grade 8 students (14 years old) without literacy problems, and eleven grade 8 students whom either had documented literacy problems or received special education for it, were selected through convenience sample. Text comprehension was tested by three texts which are called the Skobigotexts. Three reading settings were applied: listening, silent reading and silent reading with textsupport.

Nobel Prize Laureate Joseph Brodsky is a key figure in Soviet Russian literature. Expelled from the USSR in 1972, he became a US citizen in 1977 and Poet Laureate of the United States in 1991. In this essay, I have sought to examine the state of exile perceived in Brodsky?s poems. Using Russian literary critic Viktor Shklovsky?s concept of defamiliarization, I have strived to illuminate the formal composition of this state ? its technique.

My paper deals with SMS and IM language's impact on students' language in school. Text messaging and instant messaging involves several simplifications and abbreviations for the user to be able to write quickly and short but in the same time have made them understood by the recipient. The spelling, punctuation and use of capital letters are also of a secondary importance when writing via the text chat. My purpose with this paper is to investigate the prevalence of SMS and chat language in student texts, using students in the senior level. My respondents were asked to answer a questionnaire and write a text to a picture.

This is a study of the reactions of high school students in Sweden when reading A Modest proposal (Swift, 1729). If they get the chance to write whatever they want about the text, what do they find important? This study emanates from Rosenblatts (2002) view of reading out of two different stances: the aesthetical and the efferent. The aesthetical mode is reading for pleasure and experiencing the text, whilst in efferent reading the reader is primarily focused on what he or she will carry away as information from the text (Rosenblatt). To be able to categorize the material from the students more properly, a different set of ideas about reading modes, obtained from Tengberg (2011), is also presented and used in this essay..

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg.Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk?s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen.

Arbetet utgår från mitt eget komponerande och syftar till att undersöka hur man som kompositör och textförfattare uppnår följsamhet mellan text och melodi, d.v.s. hur man anpassar text och melodi till varandra så att de känns som en naturlig enhet. Ett andra syfte med uppsatsen är att ta reda på om det har någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt. Undersökningsmaterialet omfattar tre delar: ett låtmaterial på sex låtar (tre där melodin komponerats först och tre där texten skrivits först), en dagbok och till sist en enkät med efterföljande gruppdiskussion (deltagare var sex sångare och sex kompositörer). Jag kom fram till fem typer av överensstämmelse som utan inbördes rangordning ger följsamhet mellan text och melodi: a) mellan språkets rytm och melodins rytm: b) mellan språkmelodi och musikalisk melodi: c) mellan språkliga och melodiska betoningar: d) mellan språklig och melodisk klang: e) mellan känsla eller stämning i språket och melodin.