Att göra sammanfattningar med hjälp av datorer istället för att manuellt skriva dem är något sommånga försöker komma på en bra lösning för. Hur man ska utvärdera om de sammanfattningar somproduceras är bra är dock ingen självklarhet och flera olika lösningar har föreslagits. I denna studieanvänds det svenska högskoleprovet som grund för att undersöka hur stor skillnad det är mellanoriginaltexterna och deras motsvarande extraktionsbaserade sammanfattningar. I studien visas attdet går nästan dubbelt så snabbt att läsa en trettioprocentig extraktionsbaserad sammanfattningjämfört med dess original. Skillnaden i antal rätt svar mellan sammanfattningarna ochoriginaltexterna blev cirka 10 procent sämre för sammanfattningarna än originaltexterna.Sammanfattningarna skattades också som sämre i de subjektiva skattningar försöksdeltagarna fick göra för varje text..

The topic of this essay is how art exhibitions can be made available for - and conveyed to ? a visually impaired audience. Two visual impairment-displays and one available museum will be analyzed in this essay. They will be shown during the time period 2006 ? 2007 and focus on exhibitions in Sweden.Complex of problems that arises when art exhibitions are to be conveyed for those without eyesight is how you choose what can be conveyed and how this shall be conveyed.

Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology.

Citat från bokrecensioner används på omslagen till pocketböcker för att övertala till läsning av dessa. En journalistisk produkt utnyttjas alltså i ett senare skede för kommersiella syften. Recensenten kan därmed sägas ha förlorat kontrollen över sin text och därmed kan det uppstå en konflikt mellan journalistiska ideal och kommersiella krafter. Det blir då intressant att undersöka hur användandet ser ut och hur upphovsmännen till den journalistiska produkten resonerar kring fenomenet. Syftet med undersökningen är således att undersöka hur journalistiskt material - i form av citat från recensioner ? används i kommersiellt syfte på pocketböckers omslag, samt hur ett antal recensenter ser på detta..

Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer.

The aim with this study is to analyze how Swedish social services interpret men's and women's needs and whether it is possible to discern any pattern in the social services investigations. The following questions are of importance: how men and women are described in the assistance investigations and if there are any differences between men and women in assistance investigations. The analysis is based on a qualitative text analysis of twenty assistance investigations. The investigations have been studied gradually and interesting patterns emerged which were analyzed by the theory of gender.The results are multifaceted and demonstrate on the one hand that men and women receive the help they apply for and the assessment of their needs is conducted in an equitable way. On the other hand, the study demonstrates that there is a difference in how men and women are described in the investigations..

Föreliggande studie behandlar hur textens utformning påverkar läsupplevelsen vid läsning på skärm, med avseende på variabler så som typsnitt och svårighet. Läsning vid skärm är en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse är nödvändig. Använda mått är läshastighet i ord per minut (wpm) och läsförståelse (mätt med hjälp av ett frågeformulär innehållande ett antal slutna frågor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, läsning och läsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras på.

Uppsatsen belyser hur uttalet av or-ändelser, er-förled samt vokalen i orden räv och gräs förändrats i stockholmsspråket under 1900-talet. Den utförda undersökningen berör tre olika åldersgrupper i staden.Störst uttalsvariation uppvisas i den äldsta gruppen, medan det i den yngsta gruppen uppvisas minst variation. Det som jämförs är hur ord uttalas isolerat (genom ordelicitering) samt hur samma ord uttalas i ett textsammanhang (genom högläsning av en text). I viss mån diskuteras även utbildningen och yrkesrollens betydelse för läsuttalet..

This essay discusses sentiments underlying choices to sing in women's choir. The focus is on the female choir La Cappella from Uppsala, which is run at a professional level to constitute one of the premier choirs in the country. The La Cappella members and their conductor participated in a survey with questions about how they view their own role as a singer or conductor in a choir. The questions that this paper is based on are the following: Why choose to sing in the choir? How do the Community and the social network between women affect their decision to sing in a women´s choir? Has the sound of the chorus played an important role in the choice of choir? Interwoven in the text, I discuss and compare La Cappella with choir Flora, a Finnish-Swedish women's choir..

Språket är onekligen vårt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjälp av det kan vi uttrycka våra känslor, skapa kontakt med vår omvärld, förmedla information och så vidare. När vi talar och kommunicerar med andra väljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi använder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vårt språk till att skapa våra identiteter. Inom den språkvetenskapliga inriktningen språksociologi studeras hur olika faktorer, såsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, påverkar de språkliga val vi gör. I språksociologiska studier tas även hänsyn till hur andra variabler, såsom geografiskt ursprung, samhällsklass, ålder och kön, samspelar med varandra och hur de påverkar vårt språkliga beteende.I denna uppsats står relationen mellan språk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur språket speglar samhället vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss själva och andra.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva uppfattning.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en tidning som Aftonbladet handskas med frågan om det globala miljöhotet; vilka känslor de appellerar till genom sin kampanj i både text och bild. Material som analyseras i uppsatsen är Aftonbladets serie om det globala miljöhotet. Den innehåller artiklar om såväl obefintliga snögubbar i framtiden och ett översvämmat Stockholm som skövlad regnskog och den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore´s egna miljötips. Kampanjens ständiga maning var att skriva på ett upprop på Aftonbladets hemsida och på så vis avge fem löften för att bli en bättre miljövän. Den visuella argumentationen analyseras och kommer bland annat att visa på en stark tonvikt på känsloargument..

Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna.

In the wake of a heightened interest in the Swedish Middle Ages, the need for knowledge has increased as well. The Swedish Middle Ages was an era when the country truly began to grow closer to the European sphere of culture. The forces behind this transformation are largely to be sought among the social elite, the budding aristocracy of Sweden. The process of becoming ?Europeans? brought with it great changes to Sweden, not the least in terms of the political arena.