I arbetet med uppsatsen har en medicinsk text översatts och den teoretiska bas somanvänts är Nords modell för källtextanalys. Den typ av översättning som eftersträvatsär en instrumentell typ, vilket innebär att mottagaren ska läsa måltexten som ettoriginal och inte som en översatt text. Utifrån det valet analyseras de extratextuellafaktorerna: textfunktion, mottagare, tid och plats, medium samt motiv. Analysenvisar att källtexten och den kommande måltexten skiljer sig åt vad det gäller tid ochplats medan de övriga faktorerna kan anses vara likvärdiga. Därefter analyseras deintratextuella faktorerna: ämne, presuppositioner, komposition, icke-verbala elementsamt lexikon.

The aim of this master?s thesis is to investigate the value and impact that reading groups organized by Swedish Public Libraries, have on its participants, role of the librarian and the Library as whole, according to librarian?s conceptions. In literature and earlier research reading groups are described to represent an important reader pro-motion tool for Public Libraries. At the same time the typical reading group member is often described as a per-son with a familiarity of reading. Another purpose is therefore to investigate the contribution of reading groups in promoting reading, according to librarian?s conceptions.

The purpose of this paper is to examine the narrative in You are a bad man, mr Gum! to be able to understand and explain the intermedial aspects of the work. I assume an intermedial, narratological and reception theory perspective in my analysis. The method of close reading is used combined with a reader-oriented perspective. I examine the medial aspects of the chosen work through the pictures, the text, and the iconicity of the typographical pattern of the text. To reach my goal, the following questions are dealt with: What is the character of the narration? How do the various media interact in the production of meaning? What is the relationship between the text and the implicit reader? What is the narratological difference between reading the book aloud and silently? The theoretical framework f the paper consists of narratological and intermedial theories.

Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. Utgångspunkten i analysen är Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhället. De huvudsakliga slutsatserna är att brottsofferdiskursen är en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen på brottsoffer och brottsofferdiskursen är avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de får.

I denna text diskuterar jag produktionen av Hearty Horrors, ett spel programmerat och designat helt i flash. Jag diskuterar svårigheterna för de olika delarna i att skapa ett spel. Tankar och jämförelser mellan onda och goda karaktärer och vad man, som speldesigner, bör och inte bör göra för att få spelare att känna sig manade att spela vidare. In this text I discuss the production of Hearty Horrors, a game programmed and designed completly in flash. I discuss the difficulties of diffrent parts in the making of a game.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.

Detta examensarbete utgår ifrån psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestående av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berättarmöjligheterna och -begränsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus är betoning i samtal, och frågeställningen gäller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ?stillbilds-läppsynkning? i lågupplösta bilder. Mediet som avses är inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bär på liknande begränsningar, nämligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel.

The number of text messages sent from mobile phones, has increased dramatically over the last few years. Along with that, we are witnessing a lot of new mobile portal services currently being developed. Many of these services rely on an ability to input text efficiently. The traditional phone keypad is ambiguous because each key encodes more than one letter. At present, the most common way to deal with this problem is using a stored dictionary to guess the intended input.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians talk about users in social media. Using a method of discourse analysis based on Ernesto Laclau?s and Chantal Mouffe?s theoretical concepts it seeks to answer the following questions: How do librarians describe and comment on users in social media? In which contexts do librarians talk about users in social media? Which ideas of the relationship between the librarians and the users do the user discourses present?The study focuses on a Facebook page called ?Arga Bibliotekstanten? (The Angry Library Lady) and all its posts and comments during the period of January to June 2013. This is an ?open? page available for anyone to follow; at the time of the study it had approximately 1800 ?followers? and 4000 ?friends?, both librarians and users.The results show that librarians talk about the users in a variety of ways, but mainly concerning money, behavior and task.

This Masters thesis examines the position of films in Swedish public libraries. We have, by way of comparing various statistical data, determined that the status of film in public libraries is week. We have completed earlier research by mapping what genealogical, discursive patterns that could be outlined in the Swedish government reports from 1949 until today, focussing on the activity goals and media policy of the public library. We have, on the basis of Foucaults theories on genealogy and archaeology, where text documents are considered to be meta-descriptions giving each other authority, analyzed if there any discursive excluding or contextual formulations exist in the usage of the language concerning the goals and the media attitude of public libraries. We have mapped contextual discursive formulations that to the commissioners have become neutral starting points for their assumptions and conclusions.

Denna reflekterande text behandlar utvecklingen av ett spel som har skapats för att spelas med en delaktig industrirobot. Verket är en digital prototyp som har skapats efter ett antal krav och förutsättningar som ett fysiskt spel till en robot har och fungerar som en hjälp, för att visa hur ett spel till en robot kan utvecklas. Målet har varit att skapa ett underhållande spel till casual gamers och har under spelets utveckling testats i viss omfattning för att se hur det har tagits emot av målgruppen.Innehållet i denna text beskriver verkets syfte och mål samt problemställning. Sedan följer information om vad casual games är och en reflekterande text om de olika delarna i både det fysiska spelet och den digitala prototypen. Den går även igen utvecklingsprocessen och testningen som utfördes till spelet.Resultatet är ett digitalt spel som har tagit emot relativt väl av målgruppen och de flesta ansåg det vara underhållande.

Mot bakgrund av dagens läroplaners betoning av att elever inom olika utbildningsnivåer och från olika kulturella kontexter ska kunna tillgodogöra sig information i text och bild inom olika ämnen, är syftet för denna uppsats att undersöka bilders betydelse för lärsförståelsen hos vuxna andraspråksinlärare i Sfi - svenskundervisning för invandrare. Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod med uppföljande individuella intervjuer. Informanterna delades upp i två grupper av vilka den ena gruppen fick läsa en text med tillhörande bilder samtidigt som den andra gruppen fick läsa motsvarande text men utan bilder. Efter läsningen fick samtliga informanter svara på ett antal övningsuppgifter till texten. Resultatet visade sig bli att de informanter som läst texten med bilder fick ett bättre utfall på övningsuppgifterna än de som läst texten utan bilder.