En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lärare..

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo..

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken.Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess.En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken.

SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka och skapaförståelse för hur klädkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmärksamheten kan varabidragande faktorer till det.METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot?s CSR-arbete påderas hemsida.SLUTSATSER: Gina Tricot?s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhället, meden önskan att skapa trovärdighet och få förtroende frånsina intressenter är detta ett sätt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt påhemsidan kallat ?The Good Projcet?. .

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras. Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se.

Some word processing programs save information that not all users of the program are aware of. This information consists of a number of things. Example of that is who the writer of the document is, the time it took to write it and where on the computer the document is saved. Text that has been changed or removedcan also be saved. This information is not shown in the program and the user will therefore not be aware of its existence.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

The aim of the present study was to examine students' text comprehension in grades 4 and 6. Participants were 61 students without documented or suspected reading and writing difficulties, in grades 4 and 6. The focus was on texts designed by Bishop and Adams (1992), containing two types of questions: literal and inference questions, and three different ways of presenting the text; listening, silent reading and silent reading with the text available when responding to the questions. The texts have been previously used in research and as a tool for clinical, qualitative estimate of reading comprehension in speech and language pathologists? assessments.

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam ? är det någon skillnad?Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria ArvidssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor)Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckningoch bilagor)Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress.Metod: Kvalitativa respondentintervjuerMaterial: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor.Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam.

Jag undersöker min värld genom de bilder jag skapar. Jag gestaltar den värld jag ser, för att dela den med betraktaren genom fotografi, video, text och ljud.