Avsikten med föreliggande arbete är att undersöka hur företag har påverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen. Vi har utifrån en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval. Vår undersökning bygger även på studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information på Internet. Vår slutsats är att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk inställning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Denna uppsats belyser empati ur ett troligen helt nytt perspektiv genom att likna empatiprocessen vid den suggestibla som ?den andres? förmedlande av stimu¬lus, vilket av målpersonen mottages, processas och därefter ofta resulterar i en, hos målpersonen, genuint upplevd känsla eller uppfattning. I uppsatsen förslås vidare att empati och suggestibilitet skiljer sig ifrån övrig form av var¬seblivning genom det radikala internaliserandet av stimulus som de ofta ska¬par hos målpersonen. Studiens syfte var att, baserat på detta förslag, utreda om det finns ett samband mellan empati och suggesti¬bilitet. En studie utförd med 42 per¬soner påvisade en tendens till samband mellan suggestibilitet och empati samt att kvinnor var signifikant mer suggestibla än män.

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Syftet med detta examensarbete är att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvärdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur årskurs ett på gymnasiet observerades då de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick även besvara en elevenkät. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Idag är det möjligt att modellera de hydrauliska och mekaniska systemen hos en hjullastare. Det går även i viss omfattning att simulera omgivningen samt de förarkommandon som krävs för utförandet av en önskad uppgift. Däremot är det enda sättet att få reda på hur en förare kommer att uppleva maskinen, dess körbarhet, att bygga en fungerande prototyp och be en förare att testa den.Syftet med det här examensarbetet var att hitta en korrelation mellan förarens bedömningar och mätdata insamlade från en hjullastare under körning. Resultaten är sedan tänkta att användas i framtida simuleringar. Olika hjullastare testades av en grupp provförare och deras subjektiva bedömningar såväl som mätdata från hjullastarna samlades in.Slutsatsen är att det går till en viss del att förutsäga körbarheten från insamlade data om förarens körstil är känd.

Gärningsmannaprofilering (GMP) är en polisiär metod som används vid svårlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den såkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte är att förstå och förklara GMP som polisiär metod, samt undersöka metodens effektivitet, korrekthet och vetenskaplighet. Ett särskilt syfte är att testa inlärningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på den hermeneutiska teorin om tolkning av källor.

Syftet är att undersöka vilka sätt allmänsjuksköterskan kan interagera med demenssjuka på. Frågeställning: Hur kan verbala och icke-verbala kommunikationssätt optimera omvårdnaden och interaktionen mellan sjuksköterskan och personen med demenssjukdom? Ämnet har belysts genom att göra en litteraturstudie och datainsamling har gjorts på tre databaser. Denna studie är uppbyggd på sex kvalitativa studier och fyra kvantitativa. Demenssjukdom innebär nedsatt verbal kommunikationsförmåga, vilket kan leda till frustration och agiterat beteende.

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Bakgrund: Det finns lagar som reglerar att man vid vård av patienter skall föra journal. Traditionellt har journalerna dokumenterats på papper men inom vården har det under senare år införts datorjournaler. Som exempel har hela Landstinget i Blekinge någon typ av datorjournal. Datorjournalen kan ge ökad säkerhet och kvalité i ornvårdnadsarbetet, men påverkar den omvårdnaden patienten får? Syfte: Syftet var att undersöka med vilka faktorer som datorjournalen eventuellt påverkar patientomvårdnaden.

Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som kvinnligt och män har först de senaste femtio åren fått tillgång till yrkesområdet. Med tanke på att maktbalansen mellan kvinnor och män i samhället kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, är det intressant att undersöka hur männen hävdar sig på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vårt arbete är att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vårdvetenskapliga databaser och tidskrifter. Vårt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av både positiv och negativ karaktär.