Vår uppgift var att kombinera och modifiera funktionaliteten hos MobileIP och AdHoc för att få MobileIP att fungera tillsammans med AdHoc-nätverk. Vi skulle också testa två olika AdHoc-protokoll med MobileIP för att kunna jämföra och se vilket av dem som fungerade bäst tillsammans. Vi jobbade först med en nätverkssimulator (NS2) och simulerade olika slags nätverk i scenarion som vi gjort till den. Vi lyckades delvis koppla ihop MobileIP och AdHoc-protokollet DSDV efter modifieringar i nätverkssimulatorn. Vi gick över till att få det hela att fungera i verkligheten istället, och använde oss av operativsystemet Linux och programvaror för MobileIP och AdHoc-protokollet AODV, samt nätverkskomponenter som routrar och switchar till dessa verkliga kopplingar.

Detta examensarbete utfördes på avdelningsnivån CCS på avdelningen PDU Platforms på Ericsson. Avdelningen ville förändra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergå från Daily Build, att bygga och testa en gång om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahåller kontrollsystemtjänster för RNC applikationer och äldre RBS. Målet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt användningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första användningsfall.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Detta arbete handlar om intranät och integrering av datasystem samt beslutsunderlag. Rapporten behandlar några tekniker och mellanprogram som används för att integrera datasystem i ett intranät. Beslutsunderlag och beslutsprocessen rörande intranätet studeras. Undersökningens syfte är att studera vilka beslutsunderlag som ligger bakom en integrering av datasystemen i ett intranät. Information har samlats in genom intervjuer och litteraturstudier.

Introduktion: Endometrios är en vanlig förekommande, ofta dold, gynekologisk sjukdom som 5-15% av världens kvinnor lider av. Sjukdomen yttrar sig i form av symtom som smärta, infertilitet, trötthet, depression, mag- och tarmbesvär med mera. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa utifrån ett helhetsperspektiv.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios.Metod: Utformas enlig Polit och Beck?s (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Två databaser genomsöktes i databassökningen och resultatet grundades på 12 artiklar som genomgått urval och kvalitetsgranskning.Resultat: 4 teman identifierades i resultatet: ?Inte bara vanlig mensvärk ? vardagen med endometrios?, ?Att inte bli tagen på allvar?, ?Känslan av otillräcklighet och oro? och ?Att ta kontrollen?.Slutsats: Kvinnorna som lider av endometrios upplever att sjukdomen har negativ inverkan på alla aspekter av deras liv och att de saknar stöd och hjälp med hantering av sjukdomen från vården, men också av familj och vänner..

Detta arbete har utförts för att undersöka frågeställningen ?Hur bör ett dataspels tutorial designas för att spelaren ska lära sig samtidigt som den främjar uppkomsten av flow??. För att besvara detta har teorier inom pedagogik, lärande av spel, användbarhet och flow samt mer generella teorier kring spel studerats för att skapa en teoribildning inom området. För att testa detta har ett spel med två olika tutorials skapats. Detta spel har sedan använts för att, med hjälp av två testgrupper, samla data om hur spelare lär sig samt deras flowupplevelse.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes strategier för att lära ut förbättringskunskap som förekom inom hälso- och sjukvården och därtill hörande utbildningar. Via Landstinget Dalarnas och Högskolan Dalarnas databaser söktes artiklar som innehöll uppgifter om utlärningsstrategier för detta. Av 66 lästa artiklar togs både kvalitativa (3 st) och kvantitativa (12 st) med i studien. Artiklarna granskades utifrån modifierade granskningsmallar och deras kvalitet bedömdes. Granskningen visade att den oftast förekommande strategin även var den effektivaste.

Aktiv funktionalitet efterfrågas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns även användningsområden utanför dessa. Aktiv funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera händelser, vilka skall initiera någon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt händelsedetektering kan erhållas med hjälp av Jini. Jini är en utbyggnad av Java och har bland annat en händelsemekanism.

Empati kan beskrivas som en förmåga att veta vad en person känner och tänker. Denna studies huvudsyfte var att översätta C. Daniel Bat-sons empatiskala till svenska. Syftet var även att testa om det fanns skillnader vid perspektivtagande samt skillnader i empati när den and-re är snäll jämfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och läsa en historia.

Genom en kvantitativ studie av 60 aktier på Stockholmsbörsen har följande fråga besvarats. Hur kan en investerare utnyttja historisk information för att nå riskjusterad överavkastning? En teknisk analys för att testa den svaga formen av informationseffektivitet genomfördes. Aktiernas faktiska avkastning jämfördes med den förväntade enligt CAPM, och de alfavärden som observerades testades genom variansanalys. Resultaten från studien visade att de undersöka aktierna har alfavärden som är signifikant skilda från noll, när endast skillnaden studerades.

Då mängden information bara ökar, så ökar även behovet att ha åtkomst till informationen lättillgängligt. Detta skapar då ett behov för ett gränssnitt som kan söka bland informationen. I detta arbete har det undersökts om en implementation av Vector Space Model ger mera relevanta resultat jämfört mot en enklare implementation som inte baseras på Vector Space Model. Sökningen utförs i en relationsdatabas med ett inverterat index, databasen fylls med data ifrån internetforumet Stack Overflow. Genom att bygga en sökmotor som returnerade två olika resultatlistor för varje sökning så fick tio användare testa och utvärdera resultatens relevans.

Målet med detta examensarbete var att bygga en geografisk databas och en ArcView-applikation som hanterar data om ett elnät och dess komponenter. Arbetet har bestått av följande moment: ? Insamling av information ? Uppbyggnad av en geografisk databas i Access ? Uppbyggnad av en ArcView-applikation ? Koppling mellan databasen och ArcView ? Studier av befintliga lösningar inom området Arbetet resulterade i ett fungerande system som täcker ett litet geografiskt område. Grundtanken är att allt data skall lagras i databasen och presenteras i ArcView. Kopplingen mellan programvarorna är gjord med ODBC (Open DataBase Connectivity).

Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare går till praktiskt. Utifrån detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger på en kvalitativ metod vilken valts för att få en djupare förståelse för studieämnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjälp av intervjuer med sammanlagt fem handläggare på Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhämtats från relevant litteratur och sökningar i databaser.