Determination of serum thymidine kinase 1 (TK-1) activity is used as a tumour marker in both human and veterinary medicine. TK-1 is an intracellular enzyme involved in a salvage pathway of DNA synthesis. The expression of TK-1 is cell cycle dependent and the activity increases markedly after the G1 to S transition in the cell cycle and then declines rapidly in G2. The pronounced proliferative activity in tumour cells result in a higher TK-1 enzyme activity within the cell. The fact that the increased TK-1 activity can be measured in serum makes TK-1 a useful marker in diagnostics of neoplastic diseases and it provides information regarding prognosis and treatment effectiveness. In human medicine a radioactive based test is used to determine the TK-1 serum activity.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i personlighet och val av konfliktstil beroende av vilken placering respondenterna hade i syskonskaran samt om Locus of control skiljde sig mellan olika åldersgrupper. Samband mellan chefers konfliktstil och personlighet undersöktes också. De 103 respondenterna som var mellan 25-75 år, 63% män och 37% kvinnor, besvarade en enkät som bestod av demografiska frågoroch arbetsrelaterade frågor om chefskap. Tre test användes; ett personlighetstest, RottersLocus of Control och Thomas-Kihlman?s konfliktstiltest.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ?hållbar utveckling? i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hållbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk.

Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000.

Övergången från CATIA V4 till CATIA V5 innebär nya möjligheter för konstruktörerna på Scania att arbeta med Knowledge Based Engineering, KBE, för att effektivisera och kvalitets-säkra sitt arbete. Då CATIA V5 är en ny plattform som innehåller verktyg med samlingsnamnet knowledgware, för att bygga in kunskap i modeller ville Scania undersöka potentialen i att arbeta med KBE, och hur detta skulle kunna ske på Scania. Vid traditionell produktutveckling tas en helt ny artikel fram vid behov och ofta innebär detta att arbete som tidigare utförts, görs om igen. Syftet med arbetet är därför att undersöka huruvida KBE i CATIA V5 kan erbjuda möjligheter att återanvända kunskap från tidigare arbete och samtidigt kvalitetssäkra denna, samt utreda vilka knowledgewarelicenser som i så fall kan vara lämpliga för Scania.För att göra detta har en litteraturstudie genomförts för att undersöka vad som har gjorts inom området, och även en intervjustudie har utförts inom R&D på Scania. Vidare har sakkunniga på Linköpings Universitet och Tekniska Högskolan i Jönköping intervjuats.

I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling.

Bakgrund. Nitrat är ett födoämne som fått stor uppmärksamhet inom forskningen de senaste åren. Studier påvisar blodtryckssänkande effekt, minskad syrekostnad vid submaximalt- och maximalt arbete. Det ökar samtidigt den muskulära verkningsgraden och kan därmed i idrottssammanhang ha eventuell positiv inverkan på prestationen. Syfte.

Den svenska FM är beroende av civil sjukvård för kirurgiskt omhändertagande i händelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvårdsorganisationen på den militära sjukvårdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvården. År 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförråd har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd är i enlighet med ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivå.

A system for sampling of alcohol and aldehyde from diluted exhaust gases from vehicles powered by ethanol has been developed and tested. The major part of the work has been research of earlier work in the field and the construction of the sampling system.The part of the system constructed for the measurement of alcohol has been shown to work, however, more test should be performed. The part of the system constructed for the measurement of aldehyde was tested parallel to a commercially available system, based on the same principle of measurement, and has been shown to work well.Determination of the concentration of gaseous ethanol using a FID has shown the since earlier known fact that a FID is not able to measure a correct concentration of ethanol. Furthermore it has been shown that high concentrations of gaseous ethanol can not be kept in a bag more than a few minutes without a substantial decrease of the measured concentration..

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..