Syftet med den här studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella såväl som nationella lagar. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna ? och dess syften ? i anslutning till USAs ageranden och genom att jämföra dessa med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stått i fokus; upprättandet av fånglägret på Kuba, med syfte att eliminera fångarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgränser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfångestatus och därmed det internationellrättsliga skydd som tillfaller krigsfångar genom krigets lagar och; den hårda fysiska och psykiska behandlingen av fångarna, med syfte att erhålla information för att förhindra Terrorism. Med en juridisk arbetsmetod har jag således prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot Genèvekonventionerna med dess tilläggsprotokoll och mot FN-konventioner..

In this thesis I discuss and analyse the use of violence of Basque radical nationalists after the 11th of September 2001 and the bombing of Madrid the 11th of March 2004. The field study is performed in the Basque country with interviews both on the French and Spanish side of the border with representatives from the Basque Nationalist Liberation Movement (BNLM).After the 11th of September the Spanish government continued its struggle against the countries own Terror - ETA. But as the research will show the new political context after the 11/9 made it possible for the state to intensify the labelling of groups from the BNLM as Terrorist organisations and thereby putting its members and leaders in prison for Terrorism. My research shows that this social change may lead to a mobilisation of activists inside ETA, which in turn might create a continuity of the group's use of violence. The scenario is though challenged by an other setting in which the political situation after the 11/9 have made use of violence by militant groups like ETA illegitimate and irrational as a consequence of the mental trauma among the people of the western world.

Almost 10 years after the attack on World Trade Center Sept. 11 2001, Osama bin Laden was shot and killed on May 2 2011 in Pakistan. How was this event framed by the media with regards to the global war on Terror? This study compares two different American newspapers ? the New York Times and the New York Daily News ? and how they framed the war on Terrorism in the Middle East from May 2 to May 15 2011. By analyzing the framing in a perspective of the four functions of framing theory: define problems, diagnose causes, make moral judgments and suggest remedies, we found considerable differences in each papers frames.

In the years between 2012 and 2014, Burma has been shaken by waves of violence against Muslims which has resulted in destroyed mosques and shops, at least 140 000 displaced and 200 killed persons. The person who is said to lay behind this violence is the Burmese Theravada monk Ashin Wirathu. Being the founder and leader of the radical Buddhist movement 969, he has been accused of indirectly motivating violence against Muslims and has been portrayed with titles such as ?The face of buddhist Terror?. This essay investigates the relation between Wirathu and the anti-Muslim violence by applying the method of content analysis on a speech of him.

The purpose of this study is twofold: First, to inquire how the George W. Bush administration plans to keep America safe from external threats and second ? based on the assumption that neoconservatives have influenced the Bush administration ? examine how neoconservative ideas have influenced this strategy to protect America. The research questions are as follows:What is the content of the Bush administration?s security strategy?How are neoconservative ideas reflected in this security strategy?To answer the first question, the main points of two studied documents were summarized.

The aim of this paper is to get a deeper understanding if research about international relations has any practical meaning. The main focal point is about the importance of the scholar idea soft power, and its meaning on foreign policy actions through expressions. A quantity and quality method is used. The point of the main theory that concerns international relations takes a rationalistic perspective, and expands it to the notion that ides can have an impact on policy outcomes. Three different types of research utilization can be traced to determine in which way an idea is getting implemented.

The word crisis is often used in everyday language, but according to political theory it actually refers to a crisis situation within a country where national interests suddenly are at stake demanding that important and complex decisions must be made within certain time constraints. These decisions can in turn lead up to most fatal consequences. USA, being one of the world's superpowers is most certainly involved in crisis situations directly or indirectly, frequently or more seldom. Amounts of people get suddenly involved and even more people can be drawn in by the decisions that are made thereby. Research has shown that the character of a leader affects decision-making.

InledningThe horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the Terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ?Raising the dead? öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien.

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot Terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt.

Abstract"The war on Terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot Terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från Terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta Terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot Terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

Sammanfattning:We shall bring them to justice ? En diskursanalys av USAs självbild efter Terrorattacken den 11 september 2001Syftet med denna uppsats är att undersöka hur USAs självbild ser ut efter Terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstå hur internationella makter agerar måste förstå hur de minsta beståndsdelarna ? individer ? agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika område vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras är av samhällsvetenskaplig natur.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade Terrorism och Terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens. Utifrån studiens teorier har det konstaterats att Terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget.

Essay in Political Science, Advanced Course, by Christoffer Hagström?The Bush Administration´s view on international cooperation and internationallaw and political-theoretical traditions influence on the administration´s foreignpolicy?Supervisor: Jan OlssonThe purpose of this paper is to analyze the American foreign policy, particularly with regard tointernational cooperation and international law. The two following research-questions are used inorder to fulfil the purpose: (1) what is the Bush-administrations´s view of of the place forinternational cooperation and international law in American foreign policy?, and (2) how does theadministration´s foreign policy correspond to dominant political-theoretical thought-traditions? Thetraditions used are: liberalism, realism and neoconservatism. The sources of the study mostlyinclude literature and policy-documents.

Denna uppsats undersöker hur samma historiska händelse kan ha olika betydelser i film. Idag är människor mer benägna att se en film om en historisk händelse än att läsa en historiebok, och detta innebär att vi måste lära oss att förstå de konventioner som används för att placera historia på film. Historiefilmen kan sägas besitta en palimpsestisk historiskt medvetenhet där lager av fakta och myt smälter samman, hellre än att skiljas åt. Men för att en historisk händelse ska passa in i filmens tidsram måste den bearbetas och detta resulterar i att vissa människor, händelser och rörelser prioriteras, medan andra utesluts. Därför undersöker denna uppsats vad som lagts till / uteslutits och effekterna på sammanhanget och trovärdighet, hur filmen hävdar sin autenticitet, och hur upphovsmannen påverkar trovärdigheten.