Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur studie- och yrkesväglednings-situationen ser ut för intagna på kriminalvårdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vägledningsbehov inom om-rådet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet är att bidra med ny kunskap då vi inte finner tidigare nationell forskning inom området. För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledningen är orga-niserad på kriminalvårdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och kriminalvårdens rehabilitering. Utifrån resultatet ansågs studie- och yrkesvägledning som en naturlig del av kriminalvårdens rehabilitering. Resultatet pekar även på att existerande studie- och yrkesvägledning inte uppfyllde de in-tagnas behov.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet.

The aim of our study is to research what the future help-needs and expectations on the civilian society are among Swedish soldiers before they are sent on their first deployment abroad, especially to Afghanistan. The fact that Sweden sends soldiers to a warzone is something that is new nd research according the help-needs from the returning soldiers are missing.This study is based on a qualitative method where the data consists of four focus group interviews with at least two participants in each focus group from three different military bases in Sweden. The results indicate that the soldiers´expectations on the civilian society are low but that they would like to have more support from the civilian society. An important notice during the study, we encountered the fact that the participants in some way feel stigmatized. The results also show that they want the Swedish armed forces to be in charge and provide the care for the soldiers where health professionals involved have som military background.

ABSTRACTThe aim of this study is to look into how ex-offenders experience that stigmatization and labeling- processes might affect their possibilities to create an integrated and adapted life in society. It is also of interest to study how and if the interviewees experience their self-image to be affected by these processes. Our research-questions are:-          How do ex-offender males experience stigmatization and labeling-processes to impact their possibilities when trying to re-integrate into society?-          Do ex-offender males experience their self-image being affected by stigmatization and labeling-processes? If so, how are they affected? In order to achieve this we interviewed members of the organization KRIS in Örebro, where we selected males over 23 years of age with a prior prison sentence. The study is based on the labeling-theory of Howard Becker as well as the stigma-theory by Erving Goffman.In the conclusions derived from the results we found that the interviewees experience a more distinct and obvious stigmatization and labeling from authorities such as the police and the legal system, than that from other people in society.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

SammanfattningBakgrund:Syfte:Metod:Resultat:Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande.

Objective: 1.4 million people in Sweden state that they are having problems with hearing and the majority havehad no contact with the hearing rehabilitation services. To have a hearing loss seems to be associated withseveral negative attributes. This could be due to bad attitude and insufficient knowledge on hearing loss intoday?s society.Purpose: The purpose with this study was to map the adult populations attitude towards hearing loss and selfratedknowledge of hearing with a survey.Methods: A web survey was made for this study. An official link to the survey was shared from two Facebookaccounts to a total of 997 contacts and a total of 247 responses were collected.Results: The majority of the respondents have estimated their general knowledge of hearing to fairly extensivefollowed by very small.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.

Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken.

Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att sjuksköterskan stödjer individer utifrån ett helhetsperspektiv och att hon kan se individen bakom sjukdomen. Idag anmäls allt fler personal inom vården på grund av ett bristfälligt bemötande. Studier visar på att de individer som lever med HIV/AIDS upplever att deras vård kan påverkas av den stigmatisering som finns i samhället. Dessa individer upplever sig inom hälso- och sjukvården bli bemötta med en negativ inställning. De senaste åren har antalet individer som lever med HIV ökat, idag är cirka 35,3 miljoner människor i världen bärare av infektionen.Syfte: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans inställning till att vårda individer som lever med HIV/AIDS.Metod: För att söka svar på denna litteraturstudies syfte har en litteraturöversikt använts.

The purpose of this degree project is to obtain a greater understanding of how the support for abused immigrant women is designed and if these measures respond to the women?s own wishes and needs. I also want to investigate the possible advantages and disadvantages, there are under the social ser­vi­ces and voluntary organizations (NGOs) and women themselves when it comes to spe­cific sup­port measures for immigrant women. On which basis have these support measures been designed and what experience or research starting points are based on? To what extent do they answer to women?s needs according to the staff, and to the women's own view?The study is based on qualitative data consisting of five interviews and one case report of an abused woman.

Background:Borderline personality disorder is a complex mental disorder that has become increasingly common in those individuals who seek care today. These individuals are often perceived as being different by society and the health care system, because of the prejudice and lack of knowledge that exists around mental illness and borderline personality disorder. Aim: Highlighting adults experiences of living with a diagnosis of borderline personality disorder. Method: Literature study with qualitative approach. Seven articles were chosen to be read, reviewed and analyzed.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs.