Etanol är ett intressant bränsle för framtida motorer där låga emissioner och bränsleförbrukning blir allt mer relevant. Etanol är både förnyelsebart och har intressanta förbränningsegenskaper med ett högt oktantal och snabb förbränning. Användning av förnyelsebara bränslen reducerar utsläppen av koldioxid samt medför att vi inte längre behöver förlita oss på de fossila oljedepåerna.En egenskap hos etanol är att bränslet kräver mycket värme för att förångas. Det medför att kallstarter blir ett problem då det är svårt att få bränslet att förångas och antändas då motorn är kall. Kallstartsförsök har gjorts på en direktinsprutad encylindrig motor med skiktad förbränning.

Denna studie fokuserar på materialåtervinning av polymera material i form av hårda termoplaster och gummi från uttjänta fordonsdäck. Med anledning av låg och begränsad materialåtervinning, hög energiutvinning och delvis deponering av hårda termoplastfraktioner respektive uttjänta däck har det funnits behov att studera förutsättningar för ökad materialåtervinning.Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för ökad materialåtervinning av hårda termoplastfraktioner och uttjänta däck. Detta övergripande syfte har uppnåtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag använder återvunnen termoplast samt gummi från uttjänta däck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialåtervinning har även betraktats från en termodynamisk synvinkel.Företagens anledningar till arbete med materialåtervinning grundas i ekonomiska incitament men även miljöhänsyn. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning återfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi från uttjänta däck behöver utvecklas.

Vid extrema bergsaktiviteter som klättring och skidåkning ställs stora krav på utrustningen. Den här studien har fokuserat på skalplagg för alpin miljö. Skalplaggens huvuduppgift är att skydda mot vind och fukt samtidigt som de skall transportera fukt från insidan till utsidan. För att kunna designa och utveckla bästa möjliga skalplagg krävs det kunskap om vilken miljö produkten/plagget ska användas i, vem som ska använda det, hur mycket ska plagget användas, i kombination med vilka andra produkter/plagg och vilken kunskap har användaren? Det är också viktigt att förstå vilka materialkrav som ställs på produkten.

Denna rapport utgör dokumentationen av ett examensarbete utfört på Atlas Copco Secoroc i Fagersta under handledning av Maskinkonstruktions före detta universitetslektor Håkan Wettergren och Fluid & Mekaniksystems professor Karl-Erik Rydberg och på Atlas Copco Secoroc konstruktör Risto Wisakanto, avdelningschef Thomas Greijer, båda avdelning DTH, samt Secorocs utvecklingschef Lars Holmgren.   Arbetet syftar till att utveckla en simuleringsmodell vilken ska användas vid utveckling av pneumatiska sänkborrmaskiner. Målsättningen var att göra en så bra modell som möjligt, en modell som skulle kunna användas vid utveckling av nya sänkborrmaskiner, och att stegvis förfina en i grunden enkel modell. Första modellen var dock lite för enkel och baserad på teori för slutna system så den gick inte bygga vidare på utan det var enklare att göra en helt ny modell baserad på teori för öppna system. Det var dock inte förgäves att bygga den första modellen utan de geometriska villkoren som använts i den enkla modellen kunde återanvändas i den mer avancerade som tack vare detta relativt snabbt kunde skapas.  Den mer avancerade modellen ger värden som stämmer mycket bra överens med mätresultat vid höga tryck, i detta fall 16 bar. Att modellen inte stämmer överens så bra vid låga tryck kan bero på flera saker, naturligtvis på att faktorer som försummats kanske har stor inverkan vid låga tryck eller att mätvärdena helt enkelt är fel.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.