Aktuatorer är idag det senaste inom smarta textilier efter utvecklingen av bland annat sensorer. Med aktuatorernas funktioner finns idag potential att utveckla nya material som inte bara har förmågan att känna av saker, utan även röra sig genom formförändring. Formändringen innebär att aktuatorer har förmåga att ge en respons på stimulus och en del aktuatorer har dessutom förmågan att uppnå reversibilitet. I detta examensarbete presenteras därmed en experimentell studie där olika polymera material har sammanfogats genom laminering och därefter utsatts för värme. Syftet med den experimentella studien är bland annat att undersöka om plastlamineringar kan efterlikna termiskt aktiverade bikomponentfibrer.

För ett genomsnittligt småhus i Sverige idag går ca 5000 kWh till hushållsel. Av dessa 5000 kWh går 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strävat efter en låg vatten- och energianvändning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken.Det finns dock gränser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. Därför har producenter under de senaste åren börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en värmepump för att få ned energiförbrukningen.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för värmepump i diskmaskin samt att utvärdera energibesparingspotentialen i denna tillämpning.Målet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstår vid en idégenerering. Att välja ut två lösningar för närmare undersökning, att bestämma en lämplig kompressoreffekt samt att beräkna energibesparingen dessa lösningar ger.En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillämpningar inom området, som till exempel värmeväxlaranvändning i diskmaskiner samt användandet av värmepumpar i andra vitvaror.

Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket är uppbyggt av 360 stycken tvåvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. Då bly-syrabatterier är känsliga för värme är den här studien inriktad på att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsättningar där kyldistribution, drifttemperatur på batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet är varierande parameterar. Det ska även avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lägst kylbehov för de studerade klimaten, vilka är av varmtempererad, arid och tropisk karaktär.För att besvara studiens två mål togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. Två luftkylda och två vattenkylda där en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad.

I detta projekt kartläggs elanvändningen vid Säffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker även olika effektiviserande elåtgärder, samt effektiviserande värmeåtgärder på kontorslokalen. De frågor som projektet svarar på är:1. Hur ser företagets elanvändning ut i dagsläget?2.

Detta arbete är en studie av Saturnusmånen Titans jonosfär. Det som har undersökts är dess värmeledande förmåga, konduktivitet och avkylning, för de lägre delarna (1000-2000 km). Dessutom studerades möjliga förlustkällor för elektroner. De resultat som produceras studerades och jämfördes med teorin. Målet med arbetet var att utifrån förhandsdata skapa profiler av olika parametrar för de lägre delarna av jonosfären.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte.Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle spelar en betydande roll för att uppnå deEuropeiska mål och klimatavtalen, 20/20/20-målen. Ett av målen anger att andelen förnybarenergi ska öka vilket ställer högre krav på elnätets kvalitét. Framtidens elnät måste blimodernare, att det genom utvecklad styrning och övervakning kan balansera ökadeeffektvariationer och därmed erhålla en ökad stabilitet, så att god samverkan mellan förnybarelproduktion och elanvändning uppnås. Redan i dagsläget finns tekniska lösningar som gördet möjligt att konstruera ett sådant modernt elnät.Projektgruppens uppdragsgivare var Ystad Energi AB som ville undersöka möjligheten attansluta ett batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn.När färjorna vid kaj ansluts till det fasta elnätet kan effektbehovet i Ystads lokala elnät öka iden utsträckningen att abonnerad effekt på överliggande elnät överskrids. I dagsläget är detinte möjligt att uppgradera till ett högre effektabonnemang eftersom transformatornsbegränsade maxeffekt som förser Ystad med elenergi redan är uppnådd.För att undersöka möjligheterna till ett batterilager, har dels Ystads effektbehov ochlandanslutningens tillkommande effektbehov analyserats.