Sökresultat:
82 Uppsatser om Termisk grundvattenmodellering - Sida 6 av 6
Analys av miljöanpassad ogräsbekämpning
Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk vars huvuduppgift är drift och underhåll av det svenska elstamnätet. Bekämpningen av oönskad vegetation är en del i underhållsarbetet i anläggningarna och sker i dagsläget med det kemiska bekämpningsmedlet Roundup. Svenska Kraftnät önskar att minska eller ersätta den kemiska ogräsbekämpningen med en miljöanpassad metod och rapporten syftar till att undersöka den möjligheten. En av de möjliga metoderna, NCC Spuma, testades i ett fältförsök i en av Svenska Kraftnäts anläggningar och dess miljöpåverkan undersöktes genom en livscykelanalys.NCC Spuma är en termisk metod för ogräsbekämpning som erbjuds av NCC Roads. Ogräset bekämpas med hett vatten och ett isolerande skum. Det isolerande skummet förlänger tiden det heta vattnet skadar ogräset.
Indirekt förgaasning av biomassa : Produktion av bränngas i syfte att ersätta el och oljapå ett kartongbruk
I denna studie utreds hur bränngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersätta el och olja vid olika förbrukare på ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen västvärlden måste lösa detta århundrade är energiförsörjningen. Medallt hårdare krav på utsläpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara bränslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trä kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika långa transporter av fast biomassa bör resursen förädlas innan denanvänds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning är en erkändtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod där slutprodukten till exempel kan bli bränngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.
Effektivisering vid bedömningsprocessen av indikatorn Dagsljus för miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad : Ett förprojekteringsverktyg
Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.
Framsta?llning av syntetiska bio-drivmedel fra?n fo?rgasad biomassa : En studie i potentiell va?rmeintegration
Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Utsläpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar.
Metod- och energioptimering av isfrihållning på utskovsluckor vid kraftstationer
Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.
Hållbar bebyggelse: förslag till detaljplan för Katten 6 i
Luleå
Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i Luleå Centrum och ägs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrågorna har blivit alltmer uppmärksammade i samhället och i samband med ett antal viktiga förändringar på intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planändring på fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planområdet än tidigare. * Dels bidra till en hållbar utveckling av bebyggelsen i Luleå centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gällande planering i Luleå, klargöra planeringsförutsättningar och utforska vilka olika alternativ det finns gällande hållbar bebyggelse samt genom att värdera dessa utifrån fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts på insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebär att kvalitativ metod har används.
Tjälinträngning i fyllningsdammars tätkärna i anslutning till betongkonstruktioner: En studie av fyllningsdammar i Luleå älvdal
Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.