Sjuksköterskor möter ofta sorg i sitt arbete, därför är kunskaper om sorgprocessen och sorgreaktioner viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge bra stöd till sörjande patienter. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd till patienter i sorg. Studien har genomförts som en litteraturstudie med resultat som visar på att många sörjande ansåg att stödet från vårdpersonalen var otillfredsställande eller otillräckligt. De sörjande ansåg att mest negativt var vårdpersonalens brist på medkänsla, empati, ärlighet och intresse för den sörjandes känslor. Det viktigaste i stödet visade sig vara när vårdpersonalen bara var där och lyssnade på de sörjande och lät dem uttrycka sina känslor.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Malnutrition är ett välkänt problem inom akutsjukvården. Det finns flera orsaker till malnutrition, bland annat olika sjukdomstillstånd som ger nedsatt aptit. Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om malnutrition och hur sjuksköterskan identifierar patienter med risk för malnutrition i akutsjukvården. Tio vetenskapliga artiklar användes som grund till studien. Resultatet presenteras i tre rubriker, malnutrition på sjukhus, nutritionsscreening samt brist på kunskap.

SammanfattningBody Dysmorphic Disorder (BDD) karaktäriseras av en fixering vid en inbillad defekt i utseendet. BDD leder till påtagligt lidande och svårigheter att fungera i vardagen. Diagnosen förknippas med depressivitet, social ångest och hög suicidrisk. Syftet med studien var att under svenska förhållanden prova en behandling bestående av exponering med responsprevention (ERP) och monitorering på patienter med svår BDD-problematik. I single-case designer av 5 patienter undersöktes effekten av ERP som specifik faktor utöver terapeutnärvaro och monitorering.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes ilitteratursökningen.

Bakgrund Närstående följer vanligtvis med svårt skadade och sjuka patienter till akutmottagningen. Närståendes närvaro tillåter patienten och närstående att finnas som stöd för varandra under akuta situationer. Det är även av stor vikt att sjukvårdspersonal bemöter patienter och dess närstående på ett bra sätt för att kunna skapa en bra vårdrelation till dessa samt för att kunna förmedla viktig information så att dessa upplever trygghet under vårdtiden. Det finns tidigare forskning som belyser närståendes upplevelser av sjukvårdens bemötande men det finns inte så mycket skrivet om sjuksköterskors upplevelser av närstående i akuta situationer. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående i samband med akuta situationer i akutmottagningens akutrum. Metod En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt intervjuades sex legitimerade sjuksköterskor på två olika akutmottagningar i Stockholm.

Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi.

Bakgrund: Smärta är ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom äldrevården. Smärtbehandling finns att tillgå, trots detta är smärta underbehandlat hos äldre patienter.Syftet: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smärta i omvårdnad av äldre patienter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smärtbedömningsprocesser, smärtbedömningsmetoder och smärtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smärtidentifiering, smärtbedömningssvårigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smärta, smärtobservation, smärtbedömningsinstrument och dokumentation.Slutsatser: För att göra en smärtbedömning behövs en god relation till patienten, närstående och övrig personal där kommunikation har central roll. Sjuksköterskan måste tro på patientens egen skattning och smärtupplevelse..

Bakgrund: Globalt ses en ökning av diabetes typ2, där livsstilsförändringar anses vara den främsta anledningen. I diabetesvården svarar i huvudsak sjuksköterskan för undervisning i diabetespatientens egenvård, vilken är viktig för behandlingen av patientens sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där 19 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes typ2 upplever diabetesvården. Resultat: I artiklarna beskrivs betydelsen av stöd och kunskap, möte med sjuksköterskan, upplevda besvikelser, vad patienterna efterfrågar och olika mål i diabetesvården.

Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval.Metod ? 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl.Huvudresultat ? I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Inom sjukvården förekommer patienter som befinner sig vid livets slut inom de flesta områden. För att underlätta mötet med dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan tar eget ansvar i att reflektera över sina känslor inför döden. Syftet är att studera vilka copingstrategier som sjuksköterskor använder sig av vid vård av patienter som befinner sig i livets slutskede. Metoden som används för att svara på syftet är en litteraturstudie över elva vetenskapliga artiklar. Resultatet från analysen visar tjugofyra olika copingstrategier varav de tre mest frekvent förekommande är Förberedelse/Planering/Planerad problemlösning, Omvärdering/Positiv omvärdering, och Dela med sig av upplevelser/Söka stöd hos kollegor.

I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.