Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhålla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN används på många intensivvårdsavdelningar får patienter sällan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvärdera införandet av flödesschema för enteral nutrition på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata från förgruppen (n =28), fem månader innan införandet av flödesschemat och data ifrån eftergruppen (n =20), fem månader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhålla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN används på många intensivvårdsavdelningar får patienter sällan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvärdera införandet av flödesschema för enteral nutrition på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata från förgruppen (n =28), fem månader innan införandet av flödesschemat och data ifrån eftergruppen (n =20), fem månader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

Bakgrund: Allt mer av den palliativa vården bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor träffar ofta närstående som vårdar svårt sjuka och döende personer i hemmet. Vården idag tar inte vara på de närståendes möjligheter och kunskaper. Vårdpersonalen fokuserar på den sjuke och glömmer bort de närståendes behov. Syfte: Var att belysa närståendes erfarenheter av att leva nära en svårt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som användes var en självbiografistudie, där materialet analyserades med en narrativ metod.

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar främst unga individer. MS är en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen består mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att få diagnosen MS påverkar naturligtvis livskvaliteten hos en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Introduktion. Arbetet på en akutmottagning präglas av korta möten och samtal. I dessa korta möten skall patienten kunna förmedla och sjuksköterskan uppfatta det som är orsaken till patientens besök på akutmottagningen. Bakgrund. Akutmottagnings verksamheten har under senare år förändrats från att ta emot svårt sjuka eller traumatiserade patienter till att ta emot mer blandat patientklientel.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: Föräldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett känslofyllt läge där stress lätt uppstår. Föräldrar tar på sig mer ansvar än de klarar av, vilket är energikrävande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har därför en betydelsefull roll för det stöd som föräldrarna är i behov av och det är viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan föräldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vård av akut sjuka barn. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades på vårdvetenskapliga artiklar från hela världen.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Trycksår medför lidande för patienten, förlängd vårdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhället. Ett första led i prevention och behandling av trycksår är riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstånd har förändrats under vårdtiden samt patienter som skrivs ut från sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende användande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksår på UMAS. Statistik från tre kliniker på UMAS har sammanställts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Kronisk stress har visats kunna påverka immunförsvaret negativt och således kan den öka känsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. på semestern. Hundratvå lärare och sextionio andra yrkesmän/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkät om upplevd stress och hälsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens på loven.