Tourism and Hospitality Management.

I dagsläget beräknas cirka var tredje människa att drabbas av cancer. En vanlig behandlingsmetod vid cancer är cytostatikabehandling, biverkningar som är vanliga är illamående och kräkningar, men de går ofta att förebygga med läkemedel och andra olika åtgärder. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om åtgärder mot illamående hos personer med cancer som behandlas med cytostatika. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt som inkluderade både kvalitativa och kvantitativa studier för att få en större helhetsbild av ämnet som studeras. Litteratursökningen resulterade i sjutton artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

I Sverige upptäcks varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 års ålder. Den tredje vanligaste mottagaren av vård i Sverige är barn, vilket innebär att föräldrar till ett barn med cancer påverkas negativt i vad gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet. Föräldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, då föräldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvården skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvårdnaden av barnet, är det relevant att belysa föräldrars upplevelser för att förstå vilka behov som finns.

BakgrundI Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla.SyfteSyftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.MetodDetta var en litteraturbaserad studie.

Cancer är en sjukdom som drabbar många. Den medicinska behandlingen är ofta invasiv och både sjukdomen och behandling kan lämna djupa spår. Fler och fler komplementära behandlingar blir tillgängliga och en öppenhet från sjukvård och patienter gentemot dessa behandlingar blir tydligare. Studier visar att sjuksköterskor upplever att komplementära behandlingar är användbara i sitt arbete med patienterna, speciellt taktil massage. Det finns dock lite forskning om patienters upplevelse av komplementära behandlingar, ett perspektiv som är viktigt för sjuksköterskan att få ta del av.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier.

Bakgrund:Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger.Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen.De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 ? 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år.Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

This essay is about the risks of reporting science through media. We have exemplified the problems with the alarm about acryl amide that came in 2002 through the diffusionist model. From the beginning it was a debate about how dangerous acryl amide is to us humans, but later on it developed to be a debate about whoever did wrong in the intermediation, because later on it came out that acryl amide maybe didn?t cause cancer at all and the scientists didn?t know how to prove if it did or didn?t. In our essay we have based our theories about how the diffiusionist model often is inadequate, with theorists as Stuart Allan, Anders Ekström and Dorothy Nelkin..

Bakgrund: I Sverige drabbas mer än 50000 personer av cancer varje år. Ca 35 % av all cancer går inte att bota, och vården blir palliativ. Även de närstående påverkas, och är i behov av stöd från sjukvården.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och behovet av stöd inom den onkologiska slutenvården för närstående till patienter med cancer i palliativt skede som inte är anslutna till hemsjukvård eller hospice.Metod: Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på sju intervjuer där resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Närstående upplever sig i stort erhålla ett gott stöd från den onkologiska slutenvården. Viktigast upplevs att som närstående bli sedd och bekräftad, samt att erhålla lagom mängd information löpande under vårdtiden. Detta, tillsammans med ett gott stöd från familj och vänner, gör att närstående känner sig trygga.

For a woman who has been diagnosed with breast cancer, there can be many negative things that effects her life. It is a great shock that changes her life and can include a sense of lost femininity and a decreased sexual desire which can be both physical and psychological. The basis of this literature review is from 17 scientific articles which evaluate the changes in cancer patient's body image and sexuality during their illness and treatment. This study illustrates patient's experience of the nursing and difficulties which obstructs the nurse from talking about sexuality whit the patient. The study also showed that the patient had a desire to discuss these sexuality issues with a nurse..

Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet.