Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstående sexuell dysfunktion som påverkar patienters upplevda hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artik-lar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen påverkas av förändrad självbild, smärtpåverkan, oro och rädsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förändringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen påverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienternas psykosociala omvårdnads behov vid cancersjukdom. Metoden är en litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa. Resultatet av denna studie visar på att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, Stärka känslan av hopp och Bibehålla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stärkas..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna.

ABSTRACTBackground: In all cancer therapies occurs more or less side effects, there one of them are mucositis. Symptoms of mucositis include wound and blister in the oral mucosa and affects 50-80% of children undergoing cancer treatment. Today there is no Swedish tested assessment scale for mucositis.Aim: To describe how teenagers with cancer and parents of children younger than 12 years with cancer perceive issues in a mouth-assessment instruments, Children?s International Mucositis Evaluation Scale (ChIMES), that have recently been translated into Swedish.Method/Design: The study was a quantitative descriptive research design. The participants were teenagers with cancer 12- 18 years (N=15), and parents (N=15) of children younger than 12 years.

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt.

Introduktion I begreppet holistisk omvårdnad ingår att sjuksköterskan ska ta tillvara på patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer ställs inför bemötande av andliga behov, men det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebär, vilket leder till svårigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde på elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt.

The construction industry has not undergone the same logistical development as the manufacturing industry; this, in combination with increased material price, leads to the fact that the construction industry must be improved. This master thesis is a part of the research cooperation Brains & Bricks goal of reducing production costs for the construction sector by 25 percent. Brains & Bricks is a cooperation between Linköping University, Peab and Katrineholms municipality. The master thesis aims to identify improvements in the flow of material, the Supply chain operation reference, SCOR, model has been used and the work has been carried out on one of Peab?s construction sites. At present the business is characterized by bad communication both between the construction site and the office as well as between the construction site and suppliers.

Bakgrund: En av tre drabbas någon gång under livet av cancer. Cytostatikabehandlingenär en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvärre medför den alltidbiverkningar. Håravfall beskrivs som en av de värsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat håravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Aim: The aim of present study was to determine the frequency of taste and smell disorders occuring in patients receiving chemotherapy for cancer. Methods: The study was of an empirical cross sectional quantitative descriptive design. During one month, consecutive cancer patients at outpatient units in two Swedish hospitals were asked to participate in the study by completing a questionnaire that had been developed previously for a similar study. All participants had undergone at least 1 cycle of intravenous chemotherapy or  a minimum of seven days of oral chemotherapy. Results: A total of 102 patients completed the questionnaire.