Att som kvinna drabbas av hjärtinfarkt är en traumatisk och omvälvande upplevelse. Många kvinnor relaterar inte sina symtom till hjärtinfarkt och tror dessutom att det är en sjukdom som mest drabbar män. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var kvalitativ innehållsanalys och 13 vetenskapliga artiklar på området studerades. Analysen resulterade i fyra kategorier som speglade kvinnors upplevelser under insjuknandet i hjärtinfarkt och den tidiga rehabiliteringen.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor.

Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman.

SAMMANFATTNINGBakgrund I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje år. Viruset kan överföras och smitta personer på olika sätt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera år från smittotillfället tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Det finns inte någon behandling som kan bota HIV, det finns däremot läkemedel som kan bromsa förökningen av viruset.

Depressionssjukdomar är vanligt förekommande och medför stor sjukdomsbörda. De psykologiska behandlingsmetoder som visat sig effektiva vid depression är bland annat kognitiv beteendeterapi (KBT) och beteendeaktivering. I denna studie undersöks effekterna av internetbaserad KBT med behandlarstöd vid mild till måttlig egentlig depression. Totalt 80 deltagare randomiserades till behandling respektive kontrollgrupp. De mätinstrument som användes i studien var självskattningsformulären Beck Depression Inventory (BDI), Beck Anxiety Inventory (BAI), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Self?assessment (MADRS?S) och Quality of Life Inventory (QOLI).

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.

Bakgrund: Fatigue rapporteras som det mest frekventa symtomet vid kronisk leversjukdom och det symtom som har störst inverkan på livet hos dessa patienter. För vårdpersonal är det viktigt att förstå hur fatigue påverkar patienterna för att bättre kunna stödja dem i sin vardag. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva vad fatigue innebär för patienter med kronisk leversjukdom. Metod: En metasyntes d.v.s. en analys av resultatet i kvalitativa studier genomfördes.

BakgrundUlcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna. Varje år drabbas 12-14 personer per 100000 i Sverige med en jämn könsfördelning. Sjukdomen uppträder skovvis med framför allt frekventa blodiga diarréer och buksmärtor vilket kan innebära stort lidande för drabbade patienter. När den traditionella medicinska behandlingen inte längre fungerar kan ett kirurgiskt ingrepp vara aktuellt för på så sätt ta bort källan till besvären. Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit har kommit att uppmärksammas de senaste decennierna då symtom av denna sjukdom påverkar livskvalitén och livet i stort.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Vid långt gången nedsättning av njurfunktionen uppstår ett förgiftningsliknande symtom vilket innebär att kroppen inte kan göra sig av med dess slaggprodukter i vanlig omfattning. För att behandla tillståndet är dialysbehandling ett alternativ. Peritonealdialys är en av de dialysformer som allmänsjuksköterskan mer sällan kommer i kontakt på grund av att behandlingen inte är bunden till sjukhusmiljö och därför vanligtvis utförs av patienten själv i hemmiljö. Byte av dialysvätska sker flera gånger under dygnet med ett antal timmar emellan bytena. Syftet var att undersöka peritonealdialys inverkan på patientens sömn.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje år. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar påverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen är ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom är förenade med fysisk, psykisk och social ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Hjärtsvikt är en sjukdom som är vanlig idag i Sverige och prevalens siffrorna stider. Syftet med denna stuide var att studera om hjärtsviktspatienter önskar ett team runt sig med ansats på olika egenvårds och omvårdnadsåtgärder och på vilket sätt de önskar få hjälp av teamet för att förbättra sin livskvalitet. På vilket sätt uppfattar de att ett vårdteam kan öka deras livskvalitet efterdiagnos. Åtta patienter födda mellan 1922-1942 deltog, fyra kvinnor och fyra män. Resultatet visar att informanterna har symtom som de tror beror på hög ålder, de anpassar sina aktiviteter efter vad de orkar göra, att det upplevs svårt att komma in i värdsvängen men när man väl är inne, är upplevelsen att man får bra vård.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det påverkar individens dagliga liv. Studien vänder sig till sjuksköterskor som kan använda studien i sitt arbete för att underlätta omvårdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket på så sätt ger kunskap åt blivande kollegor. Hypertyreos är en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv om den inte upptäcks och behandlas i tid. Metoden som valts är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrån Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom påverkar som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hälsa och minskad vitalitet och känslomässighet, därmed upplever patienter begränsningar i det dagliga livet..