Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv ochhälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor förbehandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehållsanalys.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.

On social media, girls create digital spaces where a distinctive spiritual culture emerges. This spiritual culture is therapeutic in nature, consisting of therapeutic compositions and happiness-generating templates that contribute to the girls' respectability by allowing them to take responsibility through their intuitive knowledge. The purpose of this study is to investigate how the pursuit of respectability is manifested in these digital spaces by examining spiritual expressions and exploring how participation in therapeutic culture online serves the attainment of respectability. The study employs a participatory netnographic method, focusing on observations of LIVE broadcasts on TikTok. In these broadcasts, girls engage in various spiritual practices within a shared digital sphere. The observations are analyzed through the theoretical frameworks of Beverley Skeggs' concept of respectability and theories related to therapeutic culture, including happiness culture and therapeutic assemblage. The findings reveal that both the girls hosting the LIVE broadcasts and those participating by commenting collaboratively create a digital culture through the exchange of advice.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Orthorexia nervosa är en ny form av ätproblem som uppmärksammats inom hälso- ochsjukvården, samt massmedialt. Detta innebär att personen lever onyttigt nyttigt. Iförlängningen kan det leda till psykisk ohälsa med ett tvångsmässigt beteende. Syftetmed detta fördjupningsarbete i omvårdnad var att öka sjuksköterskors kunskaper för attidentifiera symtom och tecken hos patienter som lider av orthorexia nervosa samt belysahur sjuksköterskor kan främja hälsa hos denna patientgrupp. Metoden som användes varen litteraturstudie där 29 artiklar bearbetades.

Orthorexia nervosa är en ny form av ätproblem som uppmärksammats inom hälso- och sjukvården, samt massmedialt. Detta innebär att personen lever onyttigt nyttigt. I förlängningen kan det leda till psykisk ohälsa med ett tvångsmässigt beteende. Syftet med detta fördjupningsarbete i omvårdnad var att öka sjuksköterskors kunskaper för att identifiera symtom och tecken hos patienter som lider av orthorexia nervosa samt belysa hur sjuksköterskor kan främja hälsa hos denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie där 29 artiklar bearbetades.

Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier.

Den Konduktiva Pedagogiken är ett kombinerat terapeutisk och pedagogiskt rehabiliteringsprogram som riktar sig till alla människor som har någon form av rörelsehinder som till exempel Cerebral Pares. Den Konduktiva Pedagogiken har funnits i Sverige i över tio år. Trots metodens framsteg i aktivitet och självständighet och trots metodens effektivitet när det gäller delaktighet hos barn och vuxna med Cerebral Pares har den inte fått någon framträdande position i Sverige. Studiens syfte var att studera den Konduktiva Pedagogikens möjligheter till ökad aktivitet, självständighet och delaktighet hos barn med rörelsehinder utifrån arbetsterapeutiska grundantaganden. Resultatet visade att samtliga deltagare hade förbättrat sin aktivitetsförmåga, självständighet och delaktighet genom sin träning enligt den Konduktiva Pedagogiken.

AbstractBakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse.Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning.

Uppsatsens syfte är att undersöka professionella hjälparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervåld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjälpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrån våldsutsatta män inom partnervåld men även de övriga rollerna som kan uppstå inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: våldsutövande män, våldsutövande kvinnor samt våldsutsatta kvinnor. Vi utgår från professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benämning av rollerna inom partnervåld och gör en analys utifrån ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs på enheterna.Ansatsen är kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar på en enhet som tar emot män kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jämförs sedan med varandra för att fördjupa förståelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna på de två enheterna skiljer sig från varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar på varför mäns utsatthet utifrån vår erfarenhet är så osynligt i samhället. Benämning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna är ett av de mest intressanta resultat vi funnit, då beskrivningarna av rollerna enligt vår uppfattning skiljer sig markant mellan de två enheterna..

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att det relationella perspektivet i mötet med terapeuterna har stor betydelse för utfallet i terapierna oavsett metod eller modell. Att forska tillsammans med de som efterfrågar och behöver vår hjälp känns angeläget då det är de som kanske mest av alla kan bidra med värdefulla kunskaper utifrån deras egna upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplevt vara verksamt i mötet med terapeuter i ett kris och konsultationsteam.Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som framstod som viktiga faktorer för en hjälpsam terapeutisk kontakt; att känna tillit, att vara tillgänglig samt att se det som fungerar.Slutsats: Att det är många faktorer som påverkar utfallet i terapierna bekräftas även i denna studie. En röd tråd har varit vikten av relationen till terapeuten. Däremot har det varit svårt att mer specifikt få fram terapeutfaktorer som egenskaper och kvalitéer.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..