I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut.

Syftet med denna studie har varit att undersöka gällande praxis samt belysa förutsättningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien består av två delar, dels en enkätundersökning riktad till fem län, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkäten, och där uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fått ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras föräldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former på dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. Vår slutsats är att det är ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang såväl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rätt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av självbild, när det gällde barn/ungdomar, och för föräldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svårigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade måste utgå från ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmåga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kännetecknas bl a av kontakter under lång tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera ungdomars användning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever från Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgår vi från teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn på andra medlemmar.      .

Samhället blir mer och mer mångkulturellt och diabetes är en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturer och religioner och ställs då införutmaningar som att överbrygga språkproblem och göra sig förstådd, samt att anpassaomvårdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrån litteraturenbelysa omvårdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskansutifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar läggs en grund för framtida fortsatt forskning inom området. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra områden som författarna ansåg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur påverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvårdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag med hållpunkter att använda ledning av kulturprojekt. Frågeställningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgår från hur man leder kulturprojekt där deltagarna utvecklas, prestera som bäst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag använt av aktörssynsättet.

Sammanfattning saknas..

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet modersmål eller som det också kallas heritage language. Syftet är att med hjälp av diverse vetenskapliga artiklar komma fram till vilken roll språket spelar i en individs utveckling. Detta anses vara viktigt då man i lärarutbildningen ofta lyfter fram den enskilda individen i ett klassrum och det är då viktigt att skapa en förståelse för de ungdomar i dagens Sverige som har ett annat heritage langauge än just svenskan. Artiklarna visar att de ungdomar som fått lära sig sitt heritage language känner en koppling till sin kultur medan de som inte har fått möjlighet till det känner att de saknar något. Genom sådana resultat har man därför kunnat komma fram till att inte bara finns det en stark koppling mellan ens språk, kultur och identitet men att den också är mycket viktig..

Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrämmer. Därför måste jag närma mig den.I mitt examensarbete närmar jag mig kroppen från två håll; genom ett konstnärligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet närmar jag mig genom det textila kroppen. I uppsatsen utforskas människans förhållande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att hjälpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgräsning är Angered i Göteborgs nordöstra områden där Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten är att ta fram ett första utkast på ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras på kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkätundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi är den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmänt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler än de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur..

Uppsatsens syfte är att undersöka nuläge och önskad förändring för Kalmar läns arbete med kultur i lärandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och länskultur tillsammans kan främja utvecklingen av kultur i lärandet.Vi har använt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrån observerade fenomen baserat på tidigare erfarenheter. De fält vi valt att studera är kultur respektive lärande i grundskolan. Vi har granskat förändringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi använt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förändringen med hjälp av teorier om organisationsförändring, från bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framåtsyftande rekommendationer har vi använt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjänstemän inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för länsinstitutionerna i Kalmar län.Den önskade förändring i arbetet med kultur i lärandet vi utläser ur våra respondenters svar är en rörelse från fokus på konstnärliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog där det konstnärliga och det målstödjande viktas lika högt.

Det här examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sådan skulle kunna tänkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet är byggnad för kulinariska möten på Djurgården. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. Mångfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sådan med möjligheter, både väntade och oväntade, En annan av grundtankarna var att se på om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..

Syftet för examensarbetet är att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt språk och kultur används inom samiska förvaltningskommuner. På vilka sätt strävar pedagoger på förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att främja samiskt språk och kultur bland förskolebarn i några utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av särskilda regelverk? För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i två samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar på olika sätt med de samiska språken i förskolan.

Syftet med den här studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter från kollektivistiska kulturer och med tanke på att i Sverige idag har invandringen ökat och särskilt med personer från kollektivistiska kulturer. Fågeställningarna var ? Hur stor är erfarenheten av personer från kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda på om det fanns någon uppfattning om vad som främjar och hindrar arbetet med klienter från kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var något som främjade både första mötet men även arbetet i helhet och något som ökade ens personliga empatiska förmåga oavsett kultur och härkomst, samt att det som hämmade var språket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssätt.