Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet.

AbstractThe aim of this qualitative study was to investigate how parents of children diagnosed with Autism, Aspergers Syndrome or ADHD/ADD describe their experience of the Swedish welfare support system in written biographies. To answer this question a study of five biographies written by parents with children diagnosed with ADHD, Autism and Asperger Syndrome where made. The conclusion was that the social network itself is of great importance to the parents. Families with single parents experienced a less positive experience of the Swedish welfare support system than parents with a spouse. The study also reveiled that families with a supporting social network and a solid financial ground in combination had the best experience of the Swedish social welfare support system.

I ambulanssjukvården krävs det många gånger att man tar snabba beslut om hur vårdandet skall utföras. Dessa beslut måste ofta fattas under kort tid och kan många gånger vara livsavgörande. Inom ambulanssjukvården används olika koncept som arbetsredskap vid händelser och olyckor. Ambulanssjukvården i en organisation i väst Sverige har fått utbildning i Prehospital sjukvårdsledning som används vid olyckor och andra större händelser. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på olycksplats i ledande befattning.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Den nya rollen som förälder är en stor omvälvning i livet. Staten uppmuntrar numera till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen och pappor visar på ett större intresse för barnet och dess utveckling. Föräldrar uttrycker att de vill att mer fokus ska läggas på pappans behov och delaktighet. En av distriktssköterskans uppgifter på BVC är att ta tillvara på hela familjens resurser och stötta hela familjen för att uppnå hälsa och välbefinnande. Mycket forskning kring distriktssköterskans stödjande roll på BVC har fokuserat på kvinnors upplevelse, men inte lika mycket har handlat om männens upplevelse.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

I en globaliserad värld möts olika kulturer och etniciteter ständigt och kan ge upphov till en ojämlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vårt samhälle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan är en mötesplats för människor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution där den strukturella diskrimineringen får råda. Vi har för avsikt att uppmärksamma skillnadspraktiken utifrån etnicitet med avseende på synliggjorda normer.

Det har setts en ökning i att bedriva anhörigvård på grund av kortare vårdtider samt platsbrist på vårdhem. Vårdande ses som en krävande uppgift bland anhörigvårdare och kan påverka deras upplevda livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigvårdares upplevelse av livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna Cinahl samt PubMed.

Ökande sjuktal ökar behovet av effektiv rehabilitering. För att kunna förbättra dagens rehabiliteringsinsatser krävs en överblick över deras innehåll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande årgärder återfanns i en rehabiliteringsprocess skulle detta återspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlägga några rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. Två aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och Piteå Kommun.

Sammanfattning Bakgrund: Under en operation i spinalanestesi är patienten vaken och upplever i stort sett hela eller delar av anestesi- och operationssituationen. Detta kan ge upphov till känslor som behöver identifieras för att förstå patienterna och därigenom säkerställa patienters välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse med avseende på kommunikation, information, bemötande, miljö och smärta i samband med spinalanestesi, samt att granska frågeformulärets validitet och reliabilitet.Metod: Studien har en kvantitativ ansats och datainsamlingen har utförts med hjälp av enkätfrågor. Tre ortopediska vårdavdelningar och en urologisk vårdavdelning involverades i studien på ett sjukhus i Mellansverige.  Antal svarande var 53 personer.Resultat: Majoriteten av deltagande patienter upplevde att kommunikationen med både anestesisjuksköterska och operationspersonal var mycket bra. Majoriteten av patienterna upplevde att bemötandet från operationspersonalen var mycket bra. Resultatet av operationspersonalens insats till att patienterna kände sig trygga på operationssalen visade att de flesta av patienterna svarade att operationspersonalen bidrog till att de kände sig trygga.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

PICC-line är en central venkateter som läggs in via en perifer kanyl i överarmen med hjälp utav ultraljud. Patienter som behöver intravenös behandling i mer än fem dagar är i behov av en central venkateter för att säkerställa tillförseln av dessa läkemedel. Inläggning är kostnads effektiv, den kräver ett minimum av resurser och görs utav picclinesjuksköterskor. Denna kvalitativa studie med semistruk-turerade frågor syftade till att ta del av patientens upplevelse av att få en PICC-line kateter inlagd. Kände patienten sig lugn under ingreppet, var han eller hon väl informerad och upplevde personen någon smärta? Tio intervjuer genomfördes och resultatet visade att informanterna kände sig lugna och att smärtan var låg.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum.

ABSTRACT Margareta Jablonska (2009). ?Man vågar inte dö?. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation.