Uppsatsen handlar om skolans bemötande av kinestetiska och taktila elevers inlärningsstilar. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur kinestetiska och taktila inlärningsstilar tillgodoses i förhållande till de auditiva och visuella inlärningsstilarna. För att få svar på detta görs intervjuer som inriktar sig på hur lärare bemöter eleverna och planerar undervisningen för att tillgodose kinestetiska och taktila inlärningsstilar. Undersökningen visar på en skillnad i medvetenhet hos läraren i arbetet för att tillgodose de kinestetiska och taktila eleverna För att stimulera kinestetiska och taktila elever krävs rörelse och praktiska uppgifter. I undersökningen framkommer att det finns flera hinder för detta till exempel platsbrist, brist på laborativt material samt att skolan upplevs som alltför ?Teoretiskt? inriktad.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Svenska modeföretags expansion på den danska och tyska marknaden Seminariedatum: 16 januari 2009Kurs: FEKK01, Examensarbete Kandidatnivå, Företagsekonomi, 15 hp Författare: Maria Fri, Elisabeth Heide, Julia Rosenberg Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: Svenska modeföretag, expansionsstrategi, butiksetablering, danska marknaden, tyska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och skapa en förståelse för medelstora svenska modeföretags tillvägagångssätt vid etableringen av egna butiker på den danska och tyska marknaden. Metod: Studien är utformad som en multipel fallstudie, med en abduktiv ansats som följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de valda fallföretagen. Teoretiskt ramverk: Uppsalaskolans internationaliseringsteori ligger till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras av nätverkssynsättet och Hofstedes teori om kulturella skillnader.

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt Teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar.- Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring.

SyfteSyftet är att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet tolkas av lärare, handledare och elever och jämföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ?Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet??Frågan är om begreppet tolkas på samma sätt av lärare, handledare och elever?  Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlärare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser.Kompetenser är någonting som vägs in i begreppet ?Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövande?(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lärarna relaterar till begreppet ?kompetens? ? att vara kunnig i sitt yrke både praktiskt, Teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebär. Eftersom floristyrket är ett hantverksyrke och ett säljaryrke där det krävs stor kunnighet i både sitt hantverk och försäljning, krävs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmågan/kompetensen väger tungt.Att social kompetens är lika viktigt som yrkeskunnande måste förmedlas till eleverna så att de förstår vad som förväntas av dem.

I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går Teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett Teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vården uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hälsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hälsofrämjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hälsofrämjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer ställde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom området bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvården. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket väl kunde appliceras på bemötandeaspekter när det gällde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hälsa/ohälsa i omvårdnaden kunde användas både praktiskt och Teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvångsvård var viktiga bemötandefaktorer och som hälsofrämjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, gränssättning, inlevelse, stämning och ?svalkande likgiltighet?.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär Teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett Teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och Teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som Teoretiskt perspektiv.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt Teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt Teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.