Syftet med uppsatsen är att studera ett eventuellt samband mellan rörelse och läslust i ett genusperspektiv. En enkätundersökning har därför genomförts på 262 elever i årskurs fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts på fem skolor i två kommuner. En enkätundersökning har valts för att syftet kräver svar från många respondenter. Resultatet av undersökningen visar att rörelse och läslust har ett visst samband.

I denna studie undersöks danslärares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan användas i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program för att öka måluppfyllelsen gällande målen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien är en intervjustudie där gymnasielärare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhåller sig till anatomi, är en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgångsrikt sätt att förstå anatomi är att integrera det i dansen istället för att endast behandla det Teoretiskt. Det är även viktigt att skapa medvetenhet och förståelse kring varje individs kroppsliga förutsättningar..

Rotundus AB är ett världsledande företag inom området för sfäriska robotar som håller på att utveckla den markbundna farkosten GroundBot(tm). För att detektera robotens translations- och rotationsrörelser används accelerometrar och hastighetsgyron. Dessutom används sensorerna för tröghetsnavigering när GPS-täckning saknas.Målet med projektet innebär att ta fram en metod för att utvärdera precisionen hos sensorer för robotens tröghetsnavigeringsenhet. Metoden koncentrerar sig på fyra av sensorernas felkällor: Skalfaktor, bias, slumpvandring och biasinstabilitet.För att beräkna skalfaktorn och biasen används linjära minsta kvadratmetoden där utsignalen från sensorn anpassas mot ett Teoretiskt värde. Slumpvandringen och biasinstabiliteten utvärderas med Allans varians..

Syftet med uppsatsen är att belysa faktorer bakom unikt värdeskapande, när aktörernas erbjudande konvergerar. Vi har valt att utveckla ett Teoretiskt ramverk utifrån de teorier som vi tycker bäst kan användas för att förklara värdeskapande. Ramverket ligger sedan till grund för den empiriska undersökning som gjorts. Intervjuer har genomförts med fyra wellpapptillverkare som agerar på den skånska marknaden samt med ett antal grossister. Vid en jämförelse mellan vårt teoretiska ramverk och den insamlade empirin (pattern matching) har vi kunnat konstatera vilka tillgångar som är mest betydelsefulla i egenskap av unika värdeskapare.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett Teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett Teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på..

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och Teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både Teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda.

 Det finns många metoder att ta till för att värdera ett företag. Teoretiskt sätt bör många av de etablerade metoderna ge snarlika resultat, men i praktiken kan resultaten skilja sig åt av den anledningen att olika metoder tar olika faktorer i beaktning. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att värdera ett företag med två olika metoder och använda börsvärdet som bedömningsgrund för resultaten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats genom att studera befintlig litteratur och forskning om ämnet för att sedan appliceras på verkliga företag och därmed utvärdera dessa. Teorin som studerades i litteraturen behandlar fria kassaflöden samt residualvinster vilket används som bas för företagsvärderingarna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka, dels Teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill även undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. Vår ansats är abduktiv, då vi har utgått från bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vår analys av det empiriska materialet lägger företagen mer fokus på kontrollmetoden trust, och i viss mån managementstyrning, än vad vi enligt analysmodellen hade förväntat oss. Utifrån analysen har vi även dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur Teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning..

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nästan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett Teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, så som lokala- och supranationella val. Den här studien söker att nyansera den gängse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utsträckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun använder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utsträckning det nuvarande teoretiska ramverket är applicerbart på lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som väntat på en lägre generell grad av professionalisering jämfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet på att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..

En studie som undersöker SJFs syn på högskoleutbildning från 1970-talet till idag. Hur harsynen förändrats under denna period och hur är den idag?Genom att analysera dokument där SJF har uttalat sig i frågan från 1970-talet till idag, samtgenom att analysera kvalitativa intervjuer med representanter på SJF, Unionen, TU och DIKhar jag sammanställt synen på frågan om utbildning, såväl inom SJF över den angivnatidsperioden som skillnaderna i synen på frågan mellan SJF och de andra organisationernaidag.Teoretiskt utgår studien från journalistikens professionaliseringsprocess, journalistiken sominstitution, doxologi samt social closure.Studien visar på en genomgående dubbelhet från SJFs sida gentemot universitetsväsendet, därman både vill åt den statushöjande effekt som akademiska studier innebär för ett yrke samthur förbundet vill dra ner på utbildningsmöjligheterna för blivande journalister..

Småhusområden tar upp en stor del av ytorna i våra städer och de anses ofta vara gröna. Det finns här en stor andel grönska per person, men hur grönt är det egentligen? Många av de nya småhusområdena saknar en närvarande grönska och uppfattas tvärt emot äldre områden som homogena och tråkiga. Varför är det så? Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa områden.