Uppsatsen behandlar mindre företags införande och anvÀndande av elektronisk handel. UtifrÄn teorier för elektronisk handel har vi sammanstÀllt riktlinjer som tillsammans utgör ett nytt teoretiskt ramverk. Under författandet av uppsatsen har ramverket kontrollerats och delvis förfinats utifrÄn vÄr empiriska studie och genomförda analys. Ramverket innefattar mindre företags införande och anvÀndande av elektronisk handel. Uppsatsen framhÀver riktlinjer angÄende elektronisk handel som mindre företag bör ta hÀnsyn till.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Arbetets syfte Àr att belysa varför flickor/kvinnor vÀljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet Àr Àven att skildra deras syn pÄ jÀmstÀlldhet och könsskillnader.Uppsatsens empiri bestÄr av enkÀter till kvinnliga elever pÄ elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. UtifrÄn enkÀtmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.Det som framkommit Àr att flickorna/kvinnorna menat sig vÀlja elektrikerutbildningen utifrÄn sitt intresse och att yrket Àr praktiskt men, att de ocksÄ pÄverkats av nÀrstÄende. De har mÄngskiftande upplevelser av skolsituationen, bÄde negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis frÄn sin omgivning och vissa har erfarit svÄrigheter med att bli accepterade som ?en i gÀnget?.

Forskningen visar att introduktion av goda hÀlsosamma vanor för barn i tidig Älder bidrar till en hÀlsosammare livsstil som vuxen.Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hÀlsa med fokus pÄ fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer Àven matrÄd pÄ förskolorna dÀr pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och pÄverka.FörskollÀrarna anser att det Àr viktigt att arbeta hÀlsofrÀmjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Energideklarationen började gÀlla fullt ut vid Ärsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar gÄr isÀr lite. Men de flesta Àr positiva till denna och Àr överens om att det Àr en bra sak. Dock sÄ har det och finns fortfarande lite frÄgetecken kring denna som Ànnu inte rÀttats till. Den kommer antagligen att bli Ànnu bÀttre under tidens gÄng nÀr den Àr mer etablerad i fastighetsbranschen.

VÄrd i livets slutskede Àr ett omrÄde inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gÀllande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till nÀrstÄende. Distriktssköterskan Àr en stöttepelare och koordinator för den palliativa vÄrden i hemmet och stÄr för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de nÀrstÄende fÄr. Att upptÀcka och fÄ en förstÄelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete Àr centralt för att kunna utveckla den palliativa vÄrden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras nÀrstÄende inom hemsjukvÄrden. Denna studie Àr en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla Àr kvinnliga distriktssköterskor som arbetar pÄ vÄrdcentraler i tre olika stÀder i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 Ärs erfarenhet av att vÄrda patienter med en palliativ diagnos inom hemsjukvÄrden.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), Àr en av latinamerikas och kanske vÀrldens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen Àr dessutom verksam i en av vÀrldens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smÀltdeglar.I vÄr uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillÀmpa nÀr det gÀller att driva frÄgor om demokrati framÄt. Som teoretiskt ramverk tillÀmpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllning har vi genom en bred empirisk bas försökt ÄskÄdliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrÄn denna information dragit vÄra slutsatser..

Studiens syfte Àr att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nÀtverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nÀtverkshem, hur de verktyg som finns att tillgÄ kommer till anvÀndning i arbetet samt vilka begrÀnsningar och möjligheter som finns i stödet till nÀtverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.

I detta examensarbete undersöks vilka arbetssĂ€tt som lĂ€rare och respektive elever anser meststimulerar lĂ€randet pĂ„ gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser Ă€r viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgĂ„tt frĂ„n den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av Ă„tta stycken intervjuer varav fyra Ă€r lĂ€rare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssĂ€tt som stimulerade lĂ€randet mest Ă€r nĂ€r elevernafĂ„r arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmĂ€ssiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften Ă€r central för lĂ€randet. De kompetenser som ansĂ„gs vara viktiga för yrkeslivetvar förmĂ„gan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmĂ„ga attsamarbeta och interagera med andra i ett team..

Intern materialhantering Àr ett ofta bortglömt omrÄde inom logistik, ett ÀmnesomrÄde som annars i takt med den snabba och globala utvecklingen har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste Ären. I detta examensarbete studeras den interna materialhanteringen pÄ FlÀkt Woods ABs fabrik i Jönköping begrÀnsat till flödet mellan godsmottagning och slutmontering. Syftet med fallstudien Àr att undersöka vilka problem som finns med den nuvarande interna materialhanteringen samt ge förbÀttringsförslag för hur den skulle kunna utvecklas för att minimera antalet produktionstopp orsakade av materialbrist.Studien har en abduktiv ansats dÀr datainsamling genom dokumentation, observationer och intervjuer ligger till grund för en flödeskartlÀggning av tre produktgrupper som företaget bedömt vara mest intressanta att studera. UtifrÄn flödet identifieras möjliga problem och med hjÀlp av ett analytiskt ramverk klassificeras dessa för att urskilja de problem som leder till produktionsstopp. Studien visar att dessa handlar om att komponenter av nÄgon anledning Àr felaktiga/skadade, lagras in/plockas pÄ ett felaktigt sÀtt eller att det sker felaktigheter vid godsmottagning med avseende pÄ registrering och sortering.Genomförda litteraturstudier ligger till grund för ett teoretiskt ramverk innehÄllande principer som bör tas i beaktning vid arbetet med intern materialhantering.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstÄ fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat pÄ förvÀntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. PÄ motsvarande sÀtt kan dock utvecklingssamtal Àven skapa missnöje och sÀnka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som Äterfinns pÄ arbetsplatsen.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..