SyfteÖvergripande syfte i studien Ă€r att undersöka vad som Ă€r möjligt att tillĂ€mpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan fĂ„ för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjĂ€lp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att anvĂ€ndas som ett verktyg för analys. DĂ€refter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat pĂ„ ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssĂ€tt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jĂ€mförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande anvĂ€nds pĂ„ ett övergripande sĂ€tt och att man i interventionerna inte anvĂ€nder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna Ă€r ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebĂ€r detta att man inte beaktar de processer som pĂ„gĂ„r i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

I denna studie presenteras tre lÀrare och deras arbetssÀtt nÀr de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklÀrare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum dÀr eleverna Àr vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar ocksÄ kreativa exempel pÄ hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att vÀcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet pÄ studien Àr utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÀr musiklÀrare under olika lektioner i olika Ärskurser har observerats och lÀrarna har sedan intervjuats. Empirin Àr analyserad utifrÄn ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.

Den hÀr uppsatsen gÄr teoretiskt och praktiskt igenom IPv6 för att skapa en förstÄelse för det nya protokollet. Uppsatsen beskriver utöver den teoretiska genomgÄngen av protokollet Àven det praktiska arbete som ligger bakom implementationen som Àr tÀnkt att kunna ge sÄvÀl privatpersoner som mindre organisationer tillgÄng till en sÀker IPv6 lösning Àven om Internetleverantören endast kan erbjuda IPv4. Arbetet Àr gjort pÄ eget initiativ dÄ behovet av kunskap kring IPv6 vÀxer lavinartat och dÄ privatpersoner troligen kommer att vara bland de sista som erbjuds IPv6 direkt frÄn sin Internetleverantör..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Denna uppsats utgör en analys av tre olika lÀromedel som anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program pÄ gymnasienivÄ samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika lÀromedlen tar upp och lÀr ut demokrati och vÀrdegrund utifrÄn gÀllande styrdokument, har en jÀmförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundlÀggande kunskap om hur demokrati och medborgarskap i samhÀllet fungerar. Studien visar att det finns brister i lÀroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i tvÄ av lÀroböckerna saknas en samlad bild av de grundlÀggande demokaratiska vÀrderingarna som knyter an till den kulturella mÄngfald som styrdokumenten efterstrÀvar..

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Att vara ambulanssjuksköterska innebÀr ett stort ansvar som krÀver goda kunskaper bÄde praktiskt och teoretiskt inom flera olika omrÄden. Eftersom det Àr relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig pÄ skadeplats och vad som kan underlÀtta uppgiften. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig pÄ vÀg ut till patienten bÄde praktiskt och mentalt och stÀller höga krav framför allt pÄ sig sjÀlva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.