Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra Teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen.

Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de Teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för Teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus från 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien är att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lärarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lärare anger några skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien är gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lärarnas utsagor beskrivs skillnader som också framträder i de Teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framträder tydligast är att förskolan idag har en annan syn på barnet.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar.

En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Den tilltagande bristen på tillgängliga bostäder påverkar på lång sikt förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller därmed en viktig roll i den ekonomiska välfärden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrågan på bostäder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera hur investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslägenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som påverkar investeringsprocessen.Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat.

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv.

Uppsatsens titel: Management ? våra lärdomar och reflektioner Seminariedatum: 14 januari, 2004 Ämne/kurs: Management FEK 261, 20 poäng, magisternivå Författare: Emelie Bischoff, Staffan Cederwall, Christoffer Ekström och Daniel Lindström Handledare: Heléne Tjärnemo Företag: Sekretessbelagt Fem nyckelord: Management, lärdomar, reflektion, grupputveckling, självinsikt Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att presentera våra lärdomar utifrån de områdena inom management, vi skaffat oss insikt i. Metod: 20 poäng projektarbete med en kvalitativ ansats. Teoretiska perspektiv: Management, grupprocess, team, ledare, chef, strateg, projektledning Empiri: Djupintervjuer med ledningsgrupp, gruppövningar, självinsikts- och personlighetstest, intervjuer med professorer och lärare vid EHL. Slutsatser: Vi svarar på vårt syfte genom att presentera våra viktigaste lärdomar utifrån oss själva, både som individer och som grupp, samt kommunikation och projekt..

Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats.

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre Teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell.Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna..

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de växer upp i en annan kultur än deras föräldrar gjort. Fokus riktas därmed mot två delsyften: dels de begränsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhället som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har på deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes på halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som går i årskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrån tidigare forskning samt två Teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett användande av språk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger på kritisk diskursanalys där Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att på det sätt som bilder och språk användes, utifrån Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning.Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program.