Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Kunskaper i oral hälsa har betydelse för att sjuksköterskor på ett tidigt stadium ska kunna upptäcka olika sjukdomstillstånd i munhålan. Bristande kunskap i oral hälsa har rapporterats vara ett problem inom vården och därför behövs det ökad utbildning inom oral hälsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra kunskaper inom oral hälsa mellan sjuksköterskestudenter i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen skedde med användning av en strukturerad enkät som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick årskurs 1 (n= 95) och årskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansåg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrågorna framkom att det fanns brister.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.

En nyutbildad intensivvårdssjuksköterska besitter många olika kunskaper då hon/han först oftast arbetat som sjuksköterska och sedan gått vidare till att arbeta på en intensivvårdsavdelning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att vara en nyutbildad intensivvårdssjuksköterska på en intensivvårdsavdelning. Åtta nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med intervjuer och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvuvudkategori, Att utföra sina arbetsuppgifter trots känslor av osäkerhet med tre underkategorier, vara rädd och nervös från början men successivt bli tryggare sin yrkesroll, behov av stöd i form av inskolning och handledning, ha det teoretiska kunskaper men känna brister i praktiskt utövandet.

Arbetsmiljöverket har under 2008 och 2009 gjort inspektioner hos Hudiksvalls kommun. Arbetsmiljöverket konstaterade i samband med dessa inspektioner att chefer och arbetsledare saknade kunskaper om arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. En utbildningsplan inom kommunen var lagd under 2009 för att rätta till dessa brister. Hudiksvalls kommun har en önskan att veta om utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet gav förbättrade kunskaper inom området. För att ta reda på om utbildningen gav förbättrade kunskaper har en undersökning gjorts mellan två grupper, varav den ena inte har gått arbetsmiljöutbildningen.

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen på skolämnet Idrott och hälsa i relation till ämnets status idag och i framtiden. Vi vill därmed undersöka hur lärarutbildare resonerar om ämnet Idrott och hälsas status samt hur lärarutbildare anser att ämnet kan förstärkas i framtiden. Uppsatsen bygger på enkätstudie där vi vänder oss till lärarutbildare i Idrott och hälsa på två utbildningsorter.För att läsaren ska få en förståelse för området ger vi en teoretisk bakgrund. Där behandlas varför Idrott och hälsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsättningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förändringar i läroplanen och lärar- och ämnesstatus.Resultatet av denna studie visar majoriteten av lärarutbildarna tycker att ämnet Idrott och hälsas status är oförändrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har påverkat ämnets status.

Det ställs idag större krav på studie- och yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och yrkesvägledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Syftet med vår studie var att beskriva verksamma lärares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lärandeteorier säger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i ämnet matematik. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lärare i Luleå kommun. Samtliga av de intervjuade lärarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försämrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försämring sedan mitten av 90-talet. Vad gäller undervisningsmetoderna så har hälften använt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Arbetet bygger på resultaten från en enkätundersökning, gjord bland barn och pedagoger, på en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförståelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförståelse inom detta matematikområde. Syftet med undersökningen är att kunna göra en jämförelse mellan barnens och pedagogernas enkäter. Resultatet av enkäterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhållande till barnens ålder. Pedagogernas svar lämnade många funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförståelse varierade.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav.