I samband med min verksamhetsförlagda utbildning på Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark på Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds från Bodens Energi AB:s värmeverk och ansluter till en brunn på Fortifikationsverkets område K108.Dagvattenledningen innehåller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid värmeverket i Boden. Det är vid rening av rökgaserna från värmeverket som det uppstår kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i Luleälven. Det är ca 30 000 m³ som spolas ut i Luleälven varje år från värmeverket och eftersom det är så stor mängd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att använda spillvärmen till uppvärmning eller till stödvärme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvärme i form av varmt vatten och ta fram förslag från leverantörer till kund. Min studie är uppdelad i en teoridel och en praktisk del där jag utreder dagvattenledningen från Bodens Energi AB:s värmeverk åt Fortifikationsverket och en teoretisk del där jag går in på hur spillvärme används i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara på spillvärme från olika industrier. Enorma mängder spillvärme i form av vatten försvinner varje år ut i vattendrag och älvar.

Denna undersökning har genomförts på två grundskolor i Norrbottens län för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hållbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att få en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen går till samt hitta bakomliggande faktorer som påverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lärarna är påverkade av, det vill säga de förhållanden som begränsar lärarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte även hur lärare kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling, det vill säga hur de utifrån sina egna erfarenheter och föreställningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som påverkar detta i relation till hur lärarna kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?särskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bättre utbildning och utrustning än den tidigare beredskapspolisen och även kunna användas till polisiära uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns därför 1500 särskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. Särskilda beredskapspolisens uppgifter är att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och räddningstjänst.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats.

Status är ett brett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Status ställs ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsägelsefulla resultat från tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar på att yrkets status är hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbättras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.MetodFöreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.ResultatStudien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

I arbetet som har pågått i nu mer än ett år har vi behandlat sådant som förutsättningar för ett sådant projekt, intresset därav från studenter, skola och näringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sådan modell kan användas i utbildningen av elever. Även sådant som funderingar kring studenternas säkerhet i samband med konstruktionen av och kring användandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har använt oss av metoden ?Grundande Teori? och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsättningar för att starta ett projekt där man bedriver utbildning med bemannade modeller..

Teorigenomgång som mynnar ut i tolv parametrar som karaktäriserar en innovativ organisation, samt en teoretisk modell, Innovation Value Chain (IVC) som beskriver den innovativa processen. Åtta fallstudier utav tillverkande svenska företag analyseras med hjälp av IVC modellen..

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Bakgrund: Varje år dör 1 miljon människor efter att de begått suicid. Psykisk sjukdom är en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svårigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter på psykiatrisk vårdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt.

Denna rapport har söker finna vad attityden till IT är hos flickor i åk 9, och huruvida en positiv attityd gör att flickor känner lägre motstånd till att söka en naturvetenskaplig utbildning på gymnasiet.Relevant litteratur för problemställningen har studerats. I uppsatsen presenteras teorier, åsikter och tidigare forskning från närliggande ämnesdiscipliner, såsom t ex systemvetenskap och sociologi.Såväl kvantitativ- som kvalitativ vetenskaplig metodik har tillämpats i undersökningen.I undersökningen bedömer jag att en god insikt i flickors attityd till IT har erhållits. Någon generellt giltig slutsats rörande ett samband mellan en positiv IT-attityd och att söka naturvetenskaplig utbildning kan ej dras. Materialet i uppsatsen antyder visserligen svagt att så är fallet, men en allmän generalisering är såväl felaktig som ogiltig..