Denna studie har bekräftat Luleå tekniska universitets förvaltnings farhågor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig på respektive samhällsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstänkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig på de samhällsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större än så, närmare bestämt 45,6%. Utifrån de enkätsvar som analyserats i anknytning till denna studie går det dessvärre inte att dra några generella slutsatser till anledningen av ovanstående. Det finns dock vissa gemensamma nämnare som ger antydningar till vad som påverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material..

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt extraversion är relaterat till arbetstillfredsställelse, val av yrke med hög eller låg utbildning samt utåt- eller inåtriktat arbete. En enkätstudie genomfördes på anställda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgångspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse samt Hollands teori om arbetstillfredsställelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som överensstämmer med deras personlighet. Resultaten pekar på att individer med höga och låga extraversionspoäng redovisar högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som ligger nära deras personlighet.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnenavid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan tvåolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning ochandra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningendär den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill.

Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lärare på tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte är att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap läraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de får för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har läraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhållningssätt och attityd har läraren till sitt arbete i en mångkulturell miljö? Intresset för det här ämnet har sakta växt fram under min utbildning till lärare och ett par års erfarenhet av vikariat på olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den här undersökningen nu är att jag snart kommer att vara lärare själv och vill skaffa mig förståelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik är.Genom att intervjua tre olika lärare på grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förståelse.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien.

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestående ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. Inträdet på arbetsmarknaden påverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergången mellan skola och arbete, det vill säga hur man utformar sina institutioner för att påverka övergången. Av särskilt intresse är utbildningssystemet, där både Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger på relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike på generationerna som trätt ut på arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande är relativt hög bland ungdomarna tre år efter inträdet på arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvården har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som användes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade på akutmottagningen och 4 på ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frågor samt frågor om ålder, kön och antal år som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom området kunde leda till bemötanden som inte alltid blev så bra.

Emanuelsson, B & Mårtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen.