Sök:

Sökresultat:

2827 Uppsatser om Teoretisk förstćelse - Sida 42 av 189

Är FN-stadgans principer förhandlingsbara?

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida betydelsen av FN-stadgans centrala principer angÄende vÄldsanvÀndning, artikel 2(4), 2(7) och 51, kan förÀndras i och med staters agerande och isÄfall pÄ vilket sÀtt. Uppsatsen innehÄller en teoretisk genomgÄng av icke-vÄldsprincipen och sjÀlvförsvarsrÀtten. Vidare fokuserar uppsatsen pÄ interventioner, med betoning pÄ humanitÀra interventioner för att knyta an till MÀnskliga RÀttigheter som Àmne. Till sist bestÄr uppsatsen av en tillÀmpning av den teoretiska delen genom en studie av Irakkonflikten 2003. Uppsatsen tar bland annat upp hur framtiden kan komma att se ut nÀr det gÀller anvÀndandet av preventivt sjÀlvförsvar och humanitÀra interventioner, och hur USA:s agerande i Irakkonflikten 2003 kan pÄverka detta.

Nycklar i XML

Den huvudsakliga tekniken som anvÀnts inom webbutveckling bestÄr av mÀrkordsprÄket HTML men HTMLs funktionalitet Àr för enkelt för att tillfredstÀlla de kraven pÄ komplexa applikationer. En ny teknik i form av mÀrkordssprÄket XML uppkom med tanke pÄ att göra lÀttare att implementera webbaserade applikationer. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element och utforma egna dokumentstrukturer.Relationsdatabaser Àr sedan mÄnga Är ett vÀl fungerande datahanterarsystem. Med tanke pÄ att göra informationen tillgÀnglig pÄ Internet Àr det oundvikligt att undersöka om XML kan anvÀndas för att lagra en relationsdatabas. Detta arbete har i syfte att teoretisk analysera hur XML hanterar begreppen primÀr- och frÀmmande-nyckel frÄn relationsdatabaser.

En onödig sysselsÀttning eller bra att kunna inför framtiden?En studie om grammatik pÄ gymnasiet

Syftet med denna studie Àr att pÄ gymnasieskolor undersöka vad elever och lÀrare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lÀra sig grammatik, hur lÀrare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten sÀger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och Àven olika synsÀtt pÄ grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen anvÀnds kvantitativ metod i enkÀtform. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elever definierar begreppet grammatik som lÀran om sprÄkets byggnad, det vill sÀga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

"En fosterlandsÀlskande indian" : nationalism och kolonial diskurs i svenska scoutrörelsen

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nationella förestÀllningar producerats och reproducerats inom den svenska scoutrörelsen.Jag har funnit scoutrörelsen intressant att studera dÀrför att den Ä ena sidan uppstod i en nationalistisk kontext och Ä andra sidan utgjorde en internationell organisation med internationalistiska strÀvanden.Denna uppsats utgÄr frÄn att förestÀllningar om nationen konstrueras i förhÄllande till nÄgot annat, att Sverige och "svenskhet" formuleras med utgÄngspunkt i förestÀllningar om begreppens motsatser. "Vi" uppstÄr i relation till "de andra". I denna uppsats analyserar jag koloniala förestÀllningars nÀrvaro i scoutmaterialet och anvÀnder dessa för att pÄ sÄ sÀtt dyrka upp förestÀllningarna om nationen och om "oss". Detta görs utifrÄn en diskursanalytisk utgÄngspunkt med inspiration frÄn postkolonial teori som erbjuder en teoretisk ansats till förklaring av den interaktion i förestÀllningarna mellan "vi" och "de andra"..

Det enda könet : FörestÀllningar om kropp, kön och sexualitet i Om sÀttet att tillhopa gÄ

Om sÀttet att tillhopa gÄ av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna förestÀllningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om pÄ vilket sÀtt de framkomna förestÀllningarna medverkar till att frÀmja sociala strukturer och maktförhÄllanden i samhÀllet. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hÄllning. TvÄ grundlÀggande utgÄngspunkter i denna sprÄk- och verklighetssyn Àr att det rÄder ett orubbligt samband mellan sprÄk och samhÀlle och att mÀnniskan konstruerar verklighet med hjÀlp av sprÄket. Vid upprepad nÀrlÀsning av texten har fem olika mönster, eller idévÀrldar, identifierats som dominanta: förestÀllningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen Àr sanktionerad av Gud, idéströmningar frÄn antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och kÀnslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad.

Labba i teori : Kan praktiska laborationer öka förstÄelsen av teoretisk datalogi?

Design for Six Sigma (DFSS) is a further development of the Six Sigma draft to carry through preventing quality measures in developing and designing of new products and processes. With increasing demands on enterprises development processes to be more safety and faster the need of DFSS arise as a product, process and service development concept in the organisations. Design for Six Sigma aims to improve and structure the development process of an organisation and consider the application of the innovation problem solving. The concept aims to leave the structure of the traditional Six Sigma concept and instead, from an innovative perspective, search for new solutions to existing problems. The concept constitute of a toolbox with a lot of quality tools that are divided into phases in a development model.

PatientsÀker överrapportering : Hur kan den utformas?

För inneliggande patienter inom slutenvĂ„rden genomförs överrapportering minst tre gĂ„nger varje dygn. Överrapportering skall innefatta information som skapar patientsĂ€ker vĂ„rd dock kan information gĂ„ förlorad eller missuppfattas vilket kan leda till vĂ„rdskador. En litteraturstudie har genomförts dĂ€r tolv artiklar granskades med syftet att belysa hur överrapportering kan utformas för att vara patientsĂ€ker. Analysen resulterade i tvĂ„ kategorier: Överrapportering med kommunikationsverktyg och överrapportering vid patientens sĂ€ng. Kommunikationsverktyg gjorde överrapporteringen formell och strukturerad, vilket förstĂ€rkte kommunikationen och frĂ€mjade patientsĂ€kerheten.

Ljusterö- Att integrera en StockholmsnÀra ö i en vÀxande storstadsförort utan att förlora skÀrgÄrdskaraktÀren

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning.

Skolkuratorers arbetssituation : Hur upplever skolkuratorer krav, kontroll, stöd och stress i sin arbetssituation?

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla Àr verksamma i ett omrÄde i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera pÄ upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrÄn krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket Àr det som bidrar till stress.

Analys av uppföljning och utvÀrdering av ett arbetsmarknadspolitiskt program - exemplet friÄr

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvÀrdering (IFAU) har följt upp och utvÀrderat det svenska friÄrsförsöket. Jag undersöker om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friÄrsförsöket stÀmmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har Àven studerat hur implementeringsprocessen av friÄrsförsöket har gÄtt till.

Ung och fördomsfri? : En jÀmförande analys av homofoba och frÀmlingsfientliga attityderhos ungdomar pÄ svenska gymnasiet

Studien syftar till att undersöka vad som pÄverkar ungdomars homofoba ochfrÀmlingsfientliga attityder samt att jÀmföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har anvÀntssom teoretisk grund för att förstÄ de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det Àr en kvantitativ studie dÀr datamaterialet bestÄr av 4674 svenskagymnasieungdomars svar pÄ enkÀter. Datamaterialet Àr lÄnat frÄn Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna Àr multivariata regressionersom med hjÀlp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit Àr att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga Àr teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrÀmlingsfientlighet.

Upplever lÀrare att de har tillrÀcklig ledarkompetens för att bedriva god undervisning?

I massmedia kan man ofta lÀsa att klasserna i skolan Àr stökiga och att eleverna med anledning av detta fÄr för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna Àr stökiga skulle kunna vara att lÀrarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist pÄ ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur lÀrare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lÀrarna fÄr mer utbildning i ledarskap. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat fyra högstadielÀrare med olika teoretiska Àmnesinriktningar i frÄgor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten frÄn intervjuerna visade att lÀrarna ansÄg sig kunna hÄlla god ordning i klassen, de upplevde sig sjÀlva som bra ledare och sÄg det som viktigt att utveckla sig sjÀlva.

Det sviktar - en litteraturstudie om hjÀrtsvikt

Allt fler personer drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, vilket pÄ sikt kan leda till kronisk hjÀrtsvikt. För att förbÀttra omvÄrdnadsÄtgÀrder för hjÀrtsviktspatienter har Socialstyrelsen 2004 givit ut nationella riktlinjer för hjÀrtsjukvÄrd dÀr vikten av en individuell handlingsplan betonas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sjuksköterskor utför omvÄrdnadsÄtgÀrder avseende fysisk aktivitet, egenvÄrd, nutrition och rökstopp för patienter med hjÀrtsvikt och om dessa överrensstÀmmer med gÀllande riktlinjer samt om hÀnsyn mÄste tas till genusskillnader. Metoden Àr en litteraturstudie i databaserna PubMed och Elin@Malmö vilket resulterade i 14 artiklar som anvÀndes för att söka svaret pÄ syftet. Som teoretisk referensram har Antonovskys KASAM modell anvÀnts.

PÄverkar kunskap attityden till trycksÄr

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

LÄt arkiven berÀtta!

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra vÀrldskriget och Förintelsen. Planeringen Àr avsedd för elever i Ärskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra vÀrldskriget. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att eleverna, med hjÀlp av arkivmaterial, ska fÄ möta verkliga mÀnniskors berÀttelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berÀttelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmÄgor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. UtifrÄn det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgÄr frÄn en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->